Det är morgonen efter Oistra, den stora ostronfesten i Doggerland. En kvinna vaknar bakfull på ett hotellrum, i sällskap med fel man. En annan kvinna hittas brutalt ihjälslagen i sitt kök. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby har återvänt till Doggerland i ett försök att glömma sitt förflutna. Hon får i uppdrag att leda mordutredningen, en utredning som inte blir lättare av att hennes arrogante chef varit gift med offret. Började allt redan i det märkliga kollektivet på 70-talet? Eller med telefonsamtalet i våras? Karen inser att hon måste hitta ett alibi åt en av de misstänkta för att själv slippa skylta med sina misstag. Samtidigt växer en vänskap fram mellan henne och offrets dotter.

”Det här är tillflykten för dem som valt färjan framför flyget men inte står ut med stöket i stora baren. De som är flygrädda eller har med sig bilen över. Eller för oss som helt enkelt börjar bli för gamla, tänker hon. En trappa ner finns de som ser färjorna från Dunker och Ravenby som ett mål i sig och struntar i om de är på väg till Esbjerg eller Harwich just denna helg. De som lockas av tax free-priser, spelautomater och chansen att hitta sällskap för natten. Och ungdomar som lockas av färjornas slappa ålderskontroll i barerna. Det är länge sedan nu, men Karen minns precis hur det var.”