Därför är Selma Lagerlöf en feministisk förebild
Därför är Selma Lagerlöf en feministisk förebild
Författarna

Därför är Selma Lagerlöf en feministisk förebild

Selma Lagerlöf var alltid i frontlinjen. Propagerade för kvinnlig rösträtt, köpte in sig i filmbolag och sände radio – förutom att hon var första kvinnan i Svenska akademien då. Anna Nordlund har skrivit en heltäckande biografi som slutligen tar död på sagotants-myten.

Av: Johanna Stenius
Fotograf: Privat, Karl Nordlund
Publicerad: 20 november 2018

Selma Lagerlöf var alltid i frontlinjen. Propagerade för kvinnlig rösträtt, köpte in sig i filmbolag och sände radio – förutom att hon var första kvinnan i Svenska akademien då. Anna Nordlund har skrivit en heltäckande biografi som slutligen tar död på sagotants-myten.

Selma Lagerlöf föddes 1858, in i en tid då kvinnors rättigheter i samhället var begränsade: de fick inte rösta, var inte välkomna på allmänna läroverk, fick ansöka om att bli myndiga. Ja, att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen – och det ville inte Selma, vare sig som barn eller vuxen. Hon ville gå sin egen väg.

– Hon var väldigt smart och driven, en otroligt stark vilja att bli författare som föddes redan i hennes barndom, berättar Anna Nordlund som är doktor i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Hon är aktuell med biografin Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna – ett praktverk som visar upp bilder vi aldrig sett tidigare av en av våra allra mest kända och älskade författare. Boken ger oss historien om en extremt driven människa som ständigt kämpade för att vara så aktuell som möjligt.

– Det har funnits en ambivalens kring hennes författarskap, redan under hennes livstid. Hon levde under en tid när man vill bryta med realismen i litteraturen. Mitt i det kom Selma Lagerlöf och skrev precis i den nya andan och då visste man inte vad man skulle göra med henne. Istället förminskades hon gärna: en ”liten, liten lärarinna därute i provinsen” som sitter och gör det här. Hon framställdes som inte medveten.

Stämplad som sagotant

Och sedan har det där gått igen – Selma Lagerlöf fick ständigt kämpa mot ”sagotantsstämpeln”. En stämpel tidvis också utnyttjade, särskilt under början av 1900-talet då det var väldigt populärt att skriva sagosamlingar.

Framgångsberättelsen om Selma Lagerlöf liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog hon igenom med romanen Jerusalem. Hon tjänade enorma summor pengar, och höll alltid nära kontakt med sina läsare. Hon medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.

– Hon ville nå ut och såg nya möjligheter att nå ut hela tiden. Hon köpte exempelvis in sig i ett filmbolag. Under den tiden såg många film som ”dålig kultur” men hon såg det som något att uppvärdera. Hon var jätteviktig för svensk filmindustri, framgångarna för svensk stumfilm beror till stor del på henne, berättar Anna Nordlund.

Anna Nordlund. Foto: Karl Nordlund

Anna Nordlund. Foto: Karl Nordlund

Skapade viktig kvinnohistoria

En av de viktigaste sakerna Selma Lagerlöf gjorde under sitt liv var kanske bidraget till kampen om kvinnlig rösträtt – som blev till verklighet 1919. Det sammanföll med början på konsumtionssamhället, kvinnorna blev konsumenter, började arbeta och synas mer i offentliga rum.

Hennes liv berättar så mycket om svensk historia ur ett kvinnoperspektiv. Den visar var våra rötter finns, att vi inte alltid haft den självklara rätt vi har idag

Anna Nordlund vill i sin biografi visa den moderna och medvetna Selma Lagerlöf, som var med och skapade viktig kvinnohistoria. Förhoppningen är att yngre kvinnor ska uppskatta boken.

– Hon är en så viktig förebild och hennes liv berättar så mycket om svensk historia ur ett kvinnoperspektiv. Den visar var våra rötter finns, att vi inte alltid haft den självklara rätt vi har idag.

Missa inget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Anna Nordlund förklarar att Selma Lagerlöfs historia och kamp är väldigt viktig att påminna sig om idag när vi får in synsätt från andra kulturer i samhället.

– Vi lever i en tid där en del kvinnor lever under ett förtryck eller i strukturer som är ännu värre än de var då, när kvinnor nekades att studera. Det kan bara värt att påminna att vi kvinnor också levt under det förtrycket i Sverige, vi kunde inte ta oss någonstans. Man kunde inte bestämma något själv och det föddes Selma mitt i.

Selma Lagerlöf

Hade nog varit lika känd idag

Och det hände otroligt mycket fram tills hennes död i mars 1940. Selma Lagerlöf hyste en oro kring hur kvinnor skulle kunna förvalta sin rösträtt, ta den på allvar och engagera sig. Den oron för Anna Nordlund fram som högst befogad än idag.

– Unga kvinnor tar friheten för självklar men den är något vi måste värna om.

Om Selma Lagerlöf hade levt idag hade hon säkert varit lika känd, tror Anna Nordlund och funderar:

– Hon hade nog försökt nå ut idag också. Hon kanske hade skrivit tv-serier, närmat sig såpagenren och det breda suget efter att se mer och mer.

Hon beskriver sedan något av det som hon upplever allra mest fascinerande med Selma Lagerlöf: hur balanserad hon var i alla lägen. Trygg i sig själv, med stor tilltro till sin egen förmåga.

– Hon hade inget av det självdestruktiva man kan se hos andra författare. På det viset var hon också en förebild och slår hål på myten om författarkonstnärer och deras kaotiska liv.

Selma Lagerlöf
Köp boken här!

Köp boken här!

En sida till? Fortsätt läs!