Denise Rudbergs brev till sig själv som 20-åring

Författaren Denise Rudberg är just nu aktuell med boken Åtta steg bakom, den åttonde delen i serien om förundersökningsledaren Marianne Jidhoff.

 ”Brevet till Denise…” 

Tänk att vi äntligen får tillfälle att pratas vid så här, du och jag. Under åren som gått, så har jag tänkt en hel del på dig. Jag vet ju att du har haft det lite tufft.

Till en början såg allt ut att gå ganska fint. Inga större problem i skolan de första åren. Du klarade dig riktigt bra till och med. Det var först i nian de första signalerna kom. Koncentrationen som plötsligt inte ville infinna sig. Omgivningens krav som ökade och din ständiga oro över att göra alla besvikna. Faktiskt inte dina närmaste, de hade inga sådana krav. Utan snarar från lärarna och vännerna, de som trodde på dig och litade på löftena du gav. Själv hade jag inga större förhoppningar, jag visste sorgligt nog vad utkomsten högst sannolikt skulle bli. Du skulle svika i vanlig ordning.

I gymnasiet eskalerade allt och mot mitten av tvåan brakade det igenom. Ett avhopp blev nödvändigt och du fick istället börja arbeta. Inte heller det gick något vidare. Motivationen och ambitionen var hög till en början, men du tappade snabbt intresset för att slutligen skita i att dyka upp som du skulle. Alltså ännu ett misslyckande och många fler skulle det bli.  Vissa saker höll du dock fast vid likt ett spädbarns krampaktiga tag kring ett vuxet finger. Du klarade att sköta dina träningspass, de var tillräckligt kortvariga och regelbundna för att skapa ett lugn. Likaså lyckades du sköta garderobsarbetet på den tjusiga nattklubben. Även där var rutinerna och de nattliga arbetspassen något som passade dig rätt bra. Bra för att du då slapp ligga vaken hela nätterna och låta ångesten vrida sönder dig med lakanen. Ångest över obetalda räkningar och misslyckade åtaganden. Ångest över relationer du svek och otillräcklig förmåga att fokusera. Det gick ju så bra att starta och dra igång projekt, men att slutföra dem misslyckades varje gång. Man skojade om dig, sa att du var en slarvmaja och någon som man inte riktigt kunde lita på. Så fel de hade. För slarvig är egentligen det sista du är. Du är också verkligen någon att lita på, kanske ibland dumdristigt lojal.

Så låt oss istället fokusera på det där som kommer att bli så bra till slut. För du kommer faktiskt att bli alldeles enastående bra på en massa olika saker. Som att skriva böcker till exempel. Innan du fyllt fyrtiofem år så kommer du ha skrivit tjugofem böcker. Du kommer ha det lite motigt under arbetets gång, men till slut kommer du hitta ditt arbetssätt. Dina böcker kommer säljas i miljontals exemplar. Du kommer att vara flitigt inbjuden till olika tevesoffor där dina åsikter värderas högt. Ditt direkta tilltal och din verbala kvickhet tilltalar många människor. Du kommer att få klarhet i din oförmåga att fokusera, förvisso rätt sent i livet, men du kommer att känna dig väldigt lättad över det beskedet. Du var inte en lat eller opålitlig person, du hade faktiskt bara ett fel i hjärnan som gjorde att du fick slita så väldigt mycket hårdare än alla andra för att klara av normala vardagliga sysslor. Du kommer att få en diagnos som förklarar varför allt var så satans svårt. Du kommer att få förklarat för dig att ordning och reda är oerhört viktigt för ditt välmående.

Men du kommer också att bli något du aldrig trodde, nämligen en mamma. Och vet du vad, du kommer att bli en väldigt bra sådan. Du kommer att få två små barn som du kommer älska mer än något annat. Och de kommer att älska dig tillbaka. Du kommer att vara lyhörd, engagerad och kärleksfull. Så den där oron över att du inte skulle vara tillräcklig får du faktiskt slå ifrån dig. Du är alldeles tillräcklig precis som du är och saker kommer att bli bra till slut. Det kommer till och med att bli jättebra.

Varmaste kramar och all min kärlek till dig. Och grattis i förskott på 20-årsdagen från Denise till Denise.

Foto: Christopher Hunt