Poesi - svårt och pretentiöst eller alldeles alldeles underbart?
Böckerna

Poesi - svårt och pretentiöst eller alldeles alldeles underbart?

Om du tillhör den skara läsare som ännu inte hittat in i poesins värld, och kanske tycker att det mest verkar svårt och obegripligt, se hit. Vi har frågat några experter om tips.

Av: Mattias Timander
Mattias Timander
Fotograf: Mattias Timander
Publicerad: 01 juni 2021

Om du tillhör den skara läsare som ännu inte hittat in i poesins värld, och kanske tycker att det mest verkar svårt och obegripligt, se hit. Vi har frågat några experter om tips.

Poesi är en konstform som kan beröra, sätta ord på starka känslor, och öppna upp för nya sätt att se på världen. Men för en ovan läsare kan poesi vara svårt att ta till sig. Kanske har du själv varit med om att försöka ta dig an en dikt, men funnit dig med att bara läsa om första raden gång på gång utan att förstå vad tusan poeten pratar om.

Vi har frågat några personer som är experter på ämnet om råd. Martina Lowden är chefredaktör för Tidskriften Ponton – en poesitidskrift som riktar sig till, och tas fram av unga skrivande människor. Martina berättar mer:

— Det är våra unga läsare som skriver dikterna som publiceras i Ponton – alla mellan 14 och 21 år kan skicka oss sin poesi – och vår unga redaktion som väljer ut vilka dikter som ska vara med i tidskriften. Jag har aldrig oroat mig för att någon dikt vi tryckt skulle vara för ”svår” för vår läsekrets, även om alla dikter förstås inte talar till alla läsare.

Martina Lowden. © Bo Paulsen

Martina Lowden. © Bo Paulsen

En hel del poesi är svårbegriplig och diffus. Hur ska man tänka som läsare när man bara inte fattar?

— Du behöver inte läsa dikter som inte säger dig något! Gör inte det! Men tänk också att det går att lära sig nya läsfärdigheter. Ett sätt är att läsa poesi tillsammans med andra, kanske i en bokcirkel, kanske med en vän. Ett annat sätt är att läsa vad litteraturkritiker skrivit om boken du inte fattade, eller om författarens andra böcker, svarar Martina.

“Det är tillåtet att vara väldigt respektlös och rastlös när man läser.”

Elis Monteverde Burrau, som själv började sin bana på Tidskriften Ponton, har givit ut flera diktsamlingar och romaner. Den senaste romanen, De äter ur din hand, baby, har redan blivit en klassiker bland unga litterära.

Vilket är ditt bästa tips till den ovana poesiläsaren som vill ta sig an diktens värld?

— Att det är tillåtet att vara väldigt respektlös och rastlös när man läser. Att man kan vara hur hård som helst mot dikten, men inte behöver vara så hård mot sig själv. Det är okej med egoism. Och när (om!) man väl hittar en poet som man älskar, eller i alla fall står ut med, så följ denne rakt ner i kaninhålet. Poesi existerar inte i ett vakuum, det går alltid att hitta andra dikter som inspirerat dikten du just nu läser. Om den inspirationen var sprungen ur kärlek eller hat eller likgiltighet spelar mindre roll, svarar Elis.

Elis Monteverde Burrau. Foto: Militza Monteverde

Elis Monteverde Burrau. Foto: Militza Monteverde

Hur hittade du själv till poesins värld, och var det kärlek vid första ögonkastet?

 Jag hade nog ett visst förakt mot poesin i mina tidiga tonår, och var en mycket hård smakdomare. Jag kan sakna den elitisten ibland, han hade mycket mer integritet än jag har idag. Men sen skrev jag några dikter i ett litet block, inspirerad av Bruno K. Öijer, och en av dem skickade jag in till Pontons antologi ”Ung Poesi 2011”. Den hette till alla mina fans. När den blev antagen så fylldes ett stort hål i mitt hjärta av förrädiskt söt bekräftelse.

— Man kan säga att min poetiska bana började där, samtidigt som den vansinnigt självhatande fullblodsnarcissisten i mig föddes. Nu är det försent att lägga ned. Jag är för svag för att låta bli att skriva dikter, skriver Elis i sitt svar.

Men även om svårigheten i att läsa dikter mycket kan handla om läsarens inställning, måste man konstatera att viss poesi är mer svårtillgänglig än annan poesi. Så om du inte fallit för någon poet ännu, kanske du bara inte har träffat den rätta?

Martina Lowden tipsar om poesiantologier, så som Svensk poesi, att skumma i och leta efter något som särskilt talar till en.

— Antologier är alltid en fin utgångspunkt, jag kan nämna några fler från senare år: Berör och förstör med samtidspoesi, Under tidens yta om förbisedda poeter, Revolution Poetry med spoken word.

Vi ber även Elis Monteverde Burrau om några bra tips på poesi som är lättillgänglig men samtidigt riktigt bra.

— Det finns för mycket, men just idag skulle jag tipsa om Sam Pink, Kristina Lugn, Frank O’Hara, Bunny Rogers och Yu Yoyo.

7 tips till den ovana poesiläsaren

  • 1. Läs inte dikter som inte säger dig något
  • 2. Läs poesi tillsammans med andra, kanske i en bokcirkel?
  • 3. Läs vad litteraturkritiker skrivit om boken du inte fattade
  • 4. Var respektlös och rastlös när du läser
  • 5. Var inte så hård mot dig själv
  • 6. Sök andra dikter som inspirerat dikten du läser
  • 7. Skumläs poesiantologier och leta efter något du fastnar för

Här hittar du alla poesitipsen!

Mattias Timander
Mattias Timander

Mattias Timander är litteraturvetare och kulturskribent från Kiruna, och gör under våren 2021 praktik som innehållsproducent på SelmaStories. Instagram: @mattiastimander

En sida till? Fortsätt läs!