Smygläs
9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons
Böckerna

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Vid livets avgörande stunder kan en dikt sätta ord på det ogreppbara. Här är några av de vackraste dikterna vi vet, som kan användas vid jordfästning, kanske i ett programblad eller i en dödsannons.

Av: Johanna Stenius
Publicerad: 11 maj 2021

Vid livets avgörande stunder kan en dikt sätta ord på det ogreppbara. Här är några av de vackraste dikterna vi vet, som kan användas vid jordfästning, kanske i ett programblad eller i en dödsannons.

Hemligheter på vägen

Av Tomas Tranströmer (Hemligheter på vägen, 1958. Finns med i samlingen Samlade dikter och prosa 1954-2004)

Dagsljuset träffade ansiktet på en som sov.
Han fick en livligare dröm
men vaknade ej.

Mörkret träffade ansiktet på en som gick
bland de andra i solens starka
otåliga strålar

Det mörknade plötsligt som av ett störtregn.
Jag stod i ett rum som rymde alla ögonblick-
ett fjärilsmuseum.

Och ändå solen lika starkt som förut.
Dess otåliga penslar målade världen.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

När mammor dör

Av Göran Tunström (Berömda män som varit i Sunne, 1998, ny utgåva 2020)

När mammor dör,
då förlorar man ett av väderstrecken.
Då förlorar man vartannat andetag,
Då förlorar man en glänta.
När mammor dör, då växer sly överallt.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Mötet

Av Erik Lindorm

Och får du en annans namn
Och bär du en annans ring
och bor i en annans famn,
det gör ingenting

Vi båda har möte stämt
där sol ej går upp och ner
där klockors och hjärtans klämt
ej höres mer

Där ej man är gud och djur
och människa, jag och du,
i rummets och tidens bur
som nu, som nu

I landet där ingen vet
om orden god dag och farväl,
där vilar i evighet
vi själ mot själ

Vi mötas här strax bredvid,
där inte finns år och dag,
Där inte finns rum och tid,
du eller jag.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Måsen

Av Solveig von Schoultz (Kvinnors dikt från när och fjärran, 1991)

Låt mig ett ögonblick vila i det som är
liksom måsen när han blir ett med luften
och litar på sina vingar:
att de bär
att strömmen av det osynliga bär
den som kastar honom högt
och låter honom sjunka
så som han ska
och aldrig annorlunda
utan att vänta av honom annat än han är.

Låt mig ett ögonblick vila
ovan den trötta säven
lyft
över ett bortskymt landskap nära havet
lyft
över mörkt brus från havet
utan att vänta, utan att väntas av någon
försonad med det som är.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Nu är det höst

Av: Edith Södergran (Landet som icke är, 1925)

Nu är det höst
och de gyllene fåglarna
flyga alla hem
över djupblå vatten;
på stranden sitter jag
och stirrar i det granna glittret
och avskedet susar
genom grenarna
Avskedet är stort,
skilsmässan förestående
men återseendet är visst.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons
9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Vilken tur att vi träffades innan vi dog

Av: Sara Paborn (Vilken tur att vi träffades innan vi dog, 2014)

Vilken tur att vi träffades innan vi dog
mer kan man knappast begära
Folk föds och försvinner och missar varandra
men vi fick en stund vara nära

Du lever en sekund, jag en annan
vi möttes i mitten av den
Det ser ut som en tanke
en mästarplan
en gest av en okänd vän

Somligt förstod vi
annat inte
Vi gjorde så gott vi förmådde

Vi var blindskrift för varandras
fumliga fingrar
Vi anade, gissade, spådde

Kan man någonsin göra något annat?
Man får lära sig ett sätt att finnas

Det vi aldrig nånsin förstod av varann
är det som är värt att minnas

Boken är slut, men kan finnas på bibliotek

Boken är slut, men kan finnas på bibliotek

Var inte rädd för mörkret

Av Erik Blomberg (Jorden som skrevs 1920, psalm 797 i Den svenska psalmboken)

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.

I ljusa irisringen,
du bär en mörk pupill.
Ty mörkt är allt som ljuset,
med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Vindsång mot natten

Av Birger Franzén

Allting här på jorden
ska slockna en gång
ett hjärta, en blomma
en tanke, en sång

Men något ska födas
ur tystnadens grav
och kanske bli stjärnor
som minns vad du gav

– ja kanske bli solar
av rymdvida mått
att lysa upp stigar
där ängslig du gått

Där någon sen vandrar
som du gjort en gång
och tackar för blommor
att älska, och sång

För vänskap och kärlek
där hjärtat fått svar
på alla de frågor
vi bär på envar

för vinden som kommer
från ingenstansland
och vågen som vaggar
oändlighetsstrand

9 vackra dikter för begravning, avsked och dödsannons

Marsvinspsalm nr 1

Av: Ulf Nilsson (Adjö herr Muffin, 2004)

1.
Det finns någon som tar dig i sin hand,
som bär dig stilla till mandelträdens land,
som ger dig mat på en maskrosäng,
som bäddar ner dig i sin svala säng.
Det är sant och det är visst
du ska bäddas ner till sist.

2.
Att få somna i frid, det passar
ett litet marsvin med trötta tassar.
Du får möta de små, lilla vän,
alla kommer till slut hem igen.
Det är sant och det är visst
alla kommer de hem till sist.

Ur

Ur "Adjö Herr Muffin", ilustration av Anna-Clara Tidholm

Ord som formulerar det ogreppbara

3 vackra diktsamlingar om förlust

Prenumerera på SelmaStories nyhetsbrev

Jag accepterar villkoren.

Fler dikter