Vi firade internationella kvinnodagen med åtta heta hjärnor på scenen ! Tack alla som kom till vår kväll 8 nyanser av systerskap eller följde livesändningen på Facebook!
Nu är det ett tag till nästa år, så för att hålla uppe glöden, så vi frågade alla medverkande:
Vilken bok skulle du kalla din feministiska ”bibel”?
Här är svaren … Varsågoda! Läs, lär och inspireras!
Kakan Hermansson, själv aktuell med boken Hela Kakan:
– Skulle ljuga om jag sa att Solanas S.C.U.M.-manifest inte betytt något för mig, främst om att välja sitt eget liv, och välja bort det som du inte mår bra av. Andrea Dworkin och hennes Heartbreak lärde mig mycket om vikten av att säga nej till manssolidariteten och inte backa män. Sara Stridsbergs Drömfakulteten gjorde intellektuellt mos med mitt hjärta och hjärna, jag önskade direkt efter jag läst den att jag inte hade läst den, bara för att få ha kvar upplevelsen. Likaså med Jennifer Clements En bön för de stulna, haleluja! Sist men inte minst; Angela Davies har gett mig så många läsupplevelser och utvecklat min feminism radikalt.
Elcim Yilmaz, själv aktuell med boken Brev till min dotter
– De är så många men Katarina Wennstams båda böcker: Flickan och skulden och Flickan och skammen och Bad feminist av Roxane Gay. Men även romaner där kvinnor porträtteras som människor i första hand: Hundra år av ensamhet av Gabriel Garcia Marquez, Den femte sanningen av Doris Lessing och Karin Boyes verk, dikter liksom romaner. 179 år av ensamhet av Linda Portnoff och Jenny Lantz, Kerstin Thorvalls böcker – men även alla studier, avhandlingar och rapporter som jag läst genom åren. De har alla genom sitt unika perspektiv hjälpt mig att tänka vidare, befästa och förbättra argument som jag möter och de har alla hjälpt mig att inse hur djupt kvinnohatet/rädslan sitter i oss.
Alexandra Pascalidou, själv aktuell i boken Brev till min dotter:
Under det rosa täcket av Nina Björk – en bok som fick bitarna att falla på plats.
Annika Lantz, själv aktuell med boken Vad ska en flicka göra?:
– Min feministiska bibel var länge en tv-serie, nämligen Helt Hysteriskt. När allt kändes motigt och jag inte riktigt kunde ta rejäla andetag längre så gick jag alltid hem och tittade på några avsnitt med Patsy och Edina. Det hjälpte ALLTID! Litterärt måste jag tänka efter lite.
Ida Östensson, ordförande i organisationen Make Equal:
– Jag har tyvärr inte funnit min vuxna bibel än så är all ears för tips! Mina ungdomsbiblar var Under det rosa täcket av Nina Björk och antologin Fittstim av Belinda Ohlsson och Linda Skugge.
Nina Hemingsson, aktuell med sex av sin samlade verk i en Pixibox:
– Juliane och jag, av Inger Edelfeldt. Jag läste den i nedre tonåren, och sen har jag återkommit till den då och då genom åren. Den första bok jag läst där kvinnorna/tjejerna tog allt utrymme utan att vara endimensionella. Komplexa kvinnor och kvinnlig vänskap. Det är ju inte så att man strösslats med såna skildringar precis.
Lina Wolff, själv aktuell med romanen De polyglotta älskarna:
– Jag har inga biblar, men jag plockar gärna russinen ur vissa böcker. Skamgrepp av Ulrika Dahl läste jag med stor behållning, inte minst för att hon vidgar det feministiska begreppet till att också innefatta queera och etniska frågor. Man förstår hur svårt det är att få syn på sig själv när man tillhör en privilegierad grupp, det finns ett slags medfödd blindhet. Och feminism inbegriper mycket, inte bara strikt manligt kvinnligt, utan också hur man ändrar synsätt och maktordningar. Jag har sedan många år tillbaka haft mycket behållning av den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtin och hans teorier om dialog och ”polyglossia”. När jag skrev De polyglotta älskarna läste jag en del av essäer av den belgiska feministen Luce Irigaray. Jag tycker det är intressant hur hon diskuterar kring den möjliga, eller kanske omöjliga, existensen av ett kvinnligt språk.
Birgitta Ohlsson, själv aktuell med boken Duktiga flickors revansch:
– Hm, i så fall, om det ska vara tre säger jag: Backlash av Susan Faludi, Mary Wollstonecrafts Till försvar av kvinnans rättigheter och förstås klassikern från 1869 – Förtrycket av kvinnorna av John Stuart Mill och Harriet Taylor Mill.
av Caroline Geijer