Denize Karabuda:
Författare

Denize Karabuda: "Kommer aldrig släppa det skönlitterära skrivandet"

Denize Karabuda har en bakgrund som skådespelare och manusförfattare, bland annat skrev hon långfilmen "Se upp för dårarna". Nu romandebuterar hon med Ambassadören på Portland place.

Av: Cecilia Eklund
Fotograf: Magnus Liam Karlsson ©
Publicerad: 24 augusti 2022

Denize Karabuda har en bakgrund som skådespelare och manusförfattare, bland annat skrev hon långfilmen "Se upp för dårarna". Nu romandebuterar hon med Ambassadören på Portland place.

Vad inspirerade dig att skriva om en ambassadör och en Nobelpristagerska?

— Jag har en släkting som var ambassadör i London. När jag var där på besök blev jag inspirerad av tjänstebostaden på Portland Place, ett slag 1700-tals radhuspalats med stora representationssalonger och en blygsam privat avdelning. Så jag satte dit en ensam tjänsteman som håller språket framför sig, livrädd för känslor och befinner sig lite i en bubbla. Hur spräcker man den? Då skapade jag den karismatiska Nobelpristagaren i litteratur Constance Miller. Fräck som få och skörare än någon förstår.

Vad var roligast med att skriva deras relation?

— Såklart deras olikheter. Att skriva deras dialog var svindlande roligt. Jag älskar deras sätt att trycka bort sin melankoli med humor. Hur Constance dyrkar upp den känslohämmade ambassadören. Och hur han förbluffat upptäcker sidor hos sig själv han inte anade fanns. Hon å andra sidan är van vid elaka power games med sin man och ser något rent och oförställt hos William. Sen är det otippat kul att beskriva högpresterande människor med havererade privatliv.

Denize Karabuda: ”Kommer aldrig släppa det skönlitterära skrivandet”

Vad var mest utmanande?

— Att beskriva en person som inte har kontakt med sina känslor. Hur gör man det? Berättar vad han känner när han inte kan sätta ord på det? Men jag klurade ut det till slut…

Du har tidigare jobbat som skådespelerska och skrivit film- och tevemanus. Vad är det för skillnad mellan att skriva filmmanus och bok?

— Det är jättestor skillnad. I film berättar man i bilder och krattar för skådespelaren. T ex så här: En man stirrar tomt ut i rummet. På golvet ligger massa hopknycklade pappersnäsdukar. Aha han är ledsen! tänker vi. I en bok ska du in i huvudet på karaktären och beskriva varför han är ledsen. Det är jätteläskigt och jättekul, det tog ett tag innan jag knäckte koden.

Har du fått blodad tand nu, kommer det bli fler böcker? 

— Jag är såld, kommer aldrig att släppa det skönlitterära skrivandet! Dessutom var det superroligt att få läsa in min egen text som ljudbok. Och ja, det kommer fler böcker! Jag är vettlöst förälskad i de här karaktärerna, klart vi ska få följa dem vidare. Deras äventyr har bara börjat…

Köp <i>Ambassadören på Portland place</i> här!

Köp Ambassadören på Portland place här!

Lyssna på <i>Ambassadören på Portland place</i> här!

Lyssna på Ambassadören på Portland place här!

INTERVJUER, TÄVLINGAR OCH ERBJUDANDEN FRÅN ADLIBRIS OCH BOOKBEAT, MEN FRAMFÖR ALLT – MASSOR AV BOKTIPS!

Prenumerera på SelmaStories nyhetsbrev

Ja tack, jag vill gärna prenumerera på SelmaStories nyhetsbrev. Här kan du läsa hur vi hanterar dina personuppgifter.

En sida till? Fortsätt läs!