Den kittlande verkligheten bakom deckarna
Den kittlande verkligheten bakom deckarna
Författarna

Den kittlande verkligheten bakom deckarna

Av: Stephanie Tärnqvist
Publicerad: 09 januari 2019

Visst suger det till lite extra i magen när spänningsroman du läser baseras på verkliga händelser? Men vad är det egentligen som fascinerar oss så när fiktion och verklighet blandas i deckarformat? Vi frågar Tina Frennstedt som är aktuell med den första delen i en ny Cold Case-serie, baserad på just riktiga fall.

Visst har du varit med om att du tittat på en riktigt spännande film för att i eftertexterna läsa ”The story is based on real events”. Nog kändes den då ännu mer spännande? Kittlade det inte till lite extra i magen när du insåg att det du precis sett och engagerat dig i inte enbart var resultatet av någons fantasi – utan faktiskt har hänt i verkligheten?

Och lika troligt som det är att du upplevt kittlet är det sannolikt att du inte är ensam. Vi har en kollektiv fascination av det verklighetsbaserad och det är just detta som krimjournalisten och författaren Tina Frennstedt utforskar i sin nya deckarserie inspirerade av verkliga fall.

— Kriminaljournalistiken är väldigt bred, men det är dessa ouppklarade fall som verkligen har stannat kvar hos mig, berättar Tina Frennstedt som har arbetat med krimjournalistik i närmare 15 år för Expressen, Aftobladet och tv-programmet Brottscentralen.

Först ut i bokserien är ”Cold Case: Försvunnen” om 19-åriga Annika som försvinner en natt på Österlen. På grund av stora misstag från polisens sida och knapphändig bevisning hittas inte den skyldige. Men 16 år senare blir fallet aktuellt igen när en härjande serievåldtäktsman och mördare leder kriminalinspektör Tess Hjalmarsson tillbaka till försvinnandet.

I ”Cold Case: Försvunnen” binds två historier från verkligheten ihop till en fiktiv: händelserna kring Annikas försvinnande är fritt baserade på det som skedde i Mariestad 1992 när Helena Andersson försvann efter en utekväll. Fallet är fortfarande ouppklarat och vad som verkligen hände Helena får vi kanske aldrig veta.

Den andra delen handlar om en dansk våldtäktsman och mördare – i verkligheten kallade Amagermannen.

En del verklighet och en del fiktion. Riktiga händelser som kläs i ny skrud anpassad för deckarläsaren. Så vad är det som egentligen lockar så med det verklighetsbaserade i berättelsen?

— Jag tror att det är ganska djupt mänskligt att vilja dyka ner i verkliga händelser. Om man tänker efter är det märkligare att man finner någon annans fantasi väldigt intressant, trots att många fantastiska berättelser så klart kommit fram på det sättet. Men egentligen finns det tillräckligt mycket att ta från sådant som hänt på riktigt, säger Tina Frennstedt.

Som en som har följt flera ouppklarade fall under många år har Tina haft mycket kontakt med offrens anhöriga. Hon har då sett hur det faktum att ingen skyldig hittas blir ett dubbelt trauma för de närstående – och ibland för en hel bygd.

— Även när jag blandar verklighet och fiktion måste jag såklart göra avvägningar i skrivandet av hänsyn till anhöriga. Men min erfarenhet säger ändå att många närstående vill att det skrivs om de här fallen – tystnaden kring dem blir som en dubbelbestraffning.

Uppmärksammade dokumentärer och granskningar, kriminalpoddar och verklighetsanknutna tv-serier – ja visst är det så att vårt intresse av verkliga brott har fått en rejäl plattform att stå på. Och kanske finns en del av förklaringen till fascinationen av verklighetsbaserade deckare också i den tillfredsställelse det innebär att vara delaktig i lösningen av något som i den verkliga motsvarigheten förblir ouppklarat – även om det så bara är genom att läsa en bok?

— Det hjälper ju inte Helena eller hennes anhöriga på något sätt att min fiktiva polis klarar upp fallet. Men till skillnad från i verkligheten så måste det lösas i böckerna och visst finns det en tillfredsställelse i att fylla i luckorna, säger Tina Frennstedt.

Av: Karin Andersson, frilansskribent
Foto: Maria Östlin

Köp boken här

Köp boken här

En sida till? Fortsätt läs!