Joanna Rubin Dranger: ”Bilderna väcker de försvunna till liv”
Böckerna

Joanna Rubin Dranger: ”Bilderna väcker de försvunna till liv”

I den tecknade dokumentärromanen "Ihågkom oss till liv" gräver Joanna Rubin Dranger i sin judiska släkts historia och skriver om familjen, Förintelsen, att bli avskuren från sin historia och om allas vårt gemensamma ansvar att bära de tystades liv vidare.

Av: Johanna Stenius
Fotograf: Anna Widoff
Publicerad: 24 mars 2022

I den tecknade dokumentärromanen "Ihågkom oss till liv" gräver Joanna Rubin Dranger i sin judiska släkts historia och skriver om familjen, Förintelsen, att bli avskuren från sin historia och om allas vårt gemensamma ansvar att bära de tystades liv vidare.

Mendel Rubin, Kovno Lithuania
Glika Rubin, Warsaw, Poland
Feine Faina Rubin, Kovno, Lithuania

När Joanna Rubin Dranger söker efter sitt eget namn i Yad Vashems (Israels forskningscentrum för ihågkomst av Förintelsen) digitala fotoarkiv hittar hon mängder av bilder på mördade människor från de europeiska länder som ockuperades under andra världskriget. Bilder, bilder och sitt efternamn som hon delar med dem. Så många människor vars bilder ingen tittar på för ingen kunde födas efter den för att minnas. Så många människor, som hon nu måste bära fram minnet av.

Joanna Rubin Dranger: ”Bilderna väcker de försvunna till liv”

Den hågkomsten av de som inte fick leva lyfts fram i hennes bok Ihågkom oss till liv, en bok som söker förklaringar till den tystnad som omgett hennes egen släkthistoria, men som också handlar om så många andra släkter. Boken är över 400 sidor lång, med sex olika berättelser som vävs in i varandra, och visar på judiskt liv och människoöden över flera världsdelar under mer än ett århundrade. Illustrationer varvas med text, foton och dokument, och skildrar dels hennes egen familjeberättelse, dels vad som hände i stort i Europa och världen under andra världskriget.

“Jag kan inte bära det. Jag måste bära det. Du måste bära det. Åtminstone detta, att orka veta att det hände.
/Ur berättelsen Familjen som försvann”

Märkte att många pusselbitar saknades

Under Joanna Rubin Drangers uppväxt pratades det aldrig om vad som egentligen skedde med de släktingar som bara omnämndes som ”försvunna” under andra världskriget. Först som vuxen, efter en lång karriär som tecknare och professor på Konstfack kom kraften att undersöka saken.

­– Idén om att göra något av min judiska släkthistoria kom ur ett intresse för släkten som jag haft sen jag var tonåring, men också från min man som föreslog att jag skulle göra en bok av intresset. Jag tänkte då att jag kunde göra något av det vi visste om släkten.

Men när hon väl gick in i det material som fanns till hands med totalt fokus märkte hon snabbt att pusselbitar saknades.

­– Det var väldigt förvirrande, det var personer som saknades och som ingen hade reflekterat över. Jag började leta och jag är sådan som helt enkelt inte kan sluta leta. Den sidan kom väl till pass i det här arbetet.

Ett ständigt växande jätteprojekt

Boken visar hur förvirrad Joanna själv är när det dyker upp fler och fler namn, nya bilder, samband och människor hon aldrig förr hört talas om.

– Jag hittade olika skärvor av information men kunde inte få ihop eller förstå hela bilden förrän senare.

Bokprojektet blev mer och mer omfattande, och resultatet visar tydligt hur mycket av en släkthistoria som blir avskuren när människor försvinner och de som är kvar inte kan eller klarar av att tala om det.

Det visade sig att omfattningen av hur Förintelsen drabbat även hennes egen släkt är mycket mer omfattande än hon någonsin fått veta.

“This is what happens now… The first generation were quiet, the second generation felt they couldn´t ask and now this third generation tries to find out what happened…

/ Joannas vän Merav I berättelsen L’Chaim – till livet”
Joanna Rubin Dranger: ”Bilderna väcker de försvunna till liv”

I Ihågkom oss till liv för hon in kopplingen mellan det som hänt och det som är nu, och tydliggör samtidigt hur även Sverige var inblandat i det som skedde. Ingen smickrande bild utan även det ett stort mörker med utbredd svensk antisemitism.

­– Sveriges roll under andra världskriget har omformulerats under min livstid, så många insikter om vad som skedde då är ju relativt nya – unga människor idag har tillgång till helt annan information än vad jag själv tog del av som ung.

Vi vet mer idag än vi någonsin gjort

Hon beskriver det genom det hennes morbror berättar i boken: det talades inte om Förintelsen då, det talas mer om det nu. Det kan enligt henne också hänga ihop med att människor inte vill bli smittade av den olycka de har drabbats och det kan nog vi alla känna igen att man helst undviker och sorterar i sin egen vardag vad som är möjligt att ta in.

–­ Idag finns mycket information om Sveriges agerande under kriget. I källförteckningen i min bok kan man notera att det har kommit många viktiga böcker och filmer under de senaste två decennierna. Jag har hela tiden tänkt att jag vill nå ut brett och hoppas att andra ska bli berörda av och upprörda över det jag har blivit berörs och upprörd under arbetet med boken, säger Joanna Rubin Dranger.

Med Ihågkom oss till liv hoppas hon nu kunna lyfta fram viktig kunskap i ljuset om hur propaganda fungerar, om erfarenheten av krig och flykt, om antisemitism och rasism, till läsare som annars inte skulle tagit del av den. Att det sker genom till stor del bildberättande är för henne givet och helt centralt.

– För mig var det just fotoalbum med bilder på mina släktingar och för mig okända människor som öppnade upp en dörr till en hel berättelse om min morfars familj som jag aldrig tidigare har vetat att den fanns. Bilderna väckte de ”försvunna” till liv.

Joanna Rubin Dranger: ”Bilderna väcker de försvunna till liv”
Köp Ihågkom oss till liv

Köp Ihågkom oss till liv

Läs mer