Hon har kallats för Norges deckardrottning och har en förmåga att kombinera det litterära med en moralisk tvetydlighet som gör att läsare inte kan lägga ifrån sig hennes böcker. Karin Fossum är mest känd för sina deckare om Konrad Sejer men debuterade som poet 1974 med diktsamlingen Kanskje i morgen. 1995 gavs hennes första kriminalroman Evas öga ut i Norge – och genombrottet var ett faktum.
Karin Fossum är översatt till över 30 språk och har belönats med Rivertonpriset, Skandinaviska Kriminalsällskapets Glasnyckeln, Svenska Deckarakademins The Martin Beck Award och det norska Bokhandlerpriset.
Konrad Sejer, kommissarien i hennes mest kända böcker, skiljer sig från den tidens ofta problemtyngda poliser. Sejer plågas varken av familjeproblem eller alkoholism utan är mycket lugn och kontrollerad. I en intervju med brittiska tidningen The Independent berättar författaren om Sejers roll i böckerna:
– Min kriminalare är inte särskilt viktig för mig. Han är med i boken för att han har ett jobb att utföra, men jag har aldrig för avsikt att göra honom till en huvudkaraktär.
Karin Fossum skriver inte om seriemördare, de är för henne ointressanta. Hon behöver kunna förstå den som begår ett brott för att kunna skriva bra om dem.
– Att något går galet i ögonblicket, det kan jag förstå. Jag beskriver egentligen goda människor som begår onda gärningar. Medan resten av kriminallitteraturen ofta handlar om onda människor som begår onda handlingar. Jag vill att den som läser ska känna en viss sympati för gärningsmannen. Ofta förtjänar de det. Inte alla gör det, men det är inte dem som jag skriver om, säger hon i en intervju med Göteborgs-Posten 2005.