Lars Berge: "Vargattacken på Kolmården var som en klassisk deckargåta"
Lars Berge:
Författarna

Lars Berge: "Vargattacken på Kolmården var som en klassisk deckargåta"

I juni 2012 dödas en vargguide i varghägnet på Kolmården. Det hel verkar vara en gåta, hur kunde det ske? Författaren och journalisten Lars Berge har i boken Vargattacken grävt ner sig i historien och upptäckt att det finns förklaringar – och hittat en berättelse om människans dröm om att förstå det vilda.

Av: Johanna Stenius
Fotograf: Johanna Hanno
Publicerad: 08 juni 2018

I juni 2012 dödas en vargguide i varghägnet på Kolmården. Det hel verkar vara en gåta, hur kunde det ske? Författaren och journalisten Lars Berge har i boken Vargattacken grävt ner sig i historien och upptäckt att det finns förklaringar – och hittat en berättelse om människans dröm om att förstå det vilda.

(TIPS! Här kan du läsa ett utdrag ur Vargattacken)

Jag vet att vinden drar in från väst över Bråviken med regnet söndagen den 17 juni 2012. Jag vet att temperaturen ligger på 13 grader. Jag vet att regnvattnet orsakat stopp i avloppet inne hos noshörningarna i ökenstallet och att en djurskötare försöker frilägga ventilerna i betonggolvet med hjälp av en kratta. Jag vet att djurskötaren heter Sofie och att hon är den sista att se Karolina i livet.
/
Ur Vargattacken

Vad hände egentligen den ödesdigra dagen i ett hägn på Kolmårdens djurpark då Karolina, zoolärare och vargguide, blev den första personen att dödas av en varg i Sverige på nästan 200 år?   ”Ofattbart” och ”som en blixt från klar himmel” förklarade de ansvariga på Kolmårdens djurpark. Något sådant här borde inte kunna ske, kan inte ske.

Ändå hände det. Hur kunde det bli så?

Svaret finns i säkerhetsarbetet på Kolmårdens djurpark, men den finns också i människans syn på vargen som ett närmast mytiskt rovdjur och en önskan att tämja och förstå det. En syn som fascinerar journalisten Lars Berge, som skrivit boken Vargattacken, en stark och personlig reportagebok om vad som egentligen hände den där kalla dagen i juni, då dörren till Kolmårdens vargar stängdes för gott. Innan dess hade tusentals människor dagligen, under flera årtionden, besökt dem som en del av upplevelsen ”Närkontakt varg”.

Idealbilden av Kolmården krossades

– Jag hade en väldigt bra bild av Kolmården som krossades när den här olyckan inträffade. Det var därför detta fångade min uppmärksamhet. Jag följde radiosändningarna den dagen, och på eftermiddagen lyssnade jag på presskonferensen. Chefen på Kolmården beklagade det inträffade och sa att det hela skulle skada vargens varumärke. Det fastnade jag för, jag hade aldrig hört att man pratade om djurarter på det sättet, som ett varumärke.

I sina tidigare projekt har Lars Berge intresserat sig för konsumtion och just varumärken, och bildat sig en uppfattning om att ett varumärke innebär att en produkt kommer till konsumenten med vissa mervärden och en berättelse som placerar den i ett kulturellt sammanhang.

– Jag blev intresserad: vad är vargens varumärke och hur ser den här berättelsen ut? Och självklart lockade även mystiken som omgav händelsen. Det var som en nästan klassisk deckargåta: ensam kvinna hittas död, det finns inga förklaringar, inga övervakningsbilder, många märkliga uppgifter. Jag har försökt beskriva vägen dit ur ett långt perspektiv.

Människan har ett behov av att tämja naturen

Vargattacken är mer än en reportagebok som tar reda på hur vargattacken kunde ske, den är främst en bok om oss människor. Om vår vilja att göra gott, att göra rätt, att få ära och beröm. Från dagen Kolmårdens djurpark blev verklighet och räddade en bruksort på fallrepet, till dagen en ung kvinna dör. Det handlar om människans vilja att tämja och kontrollera naturen, djuren.

För vargen är, trots allt, helt enkelt en varg. Ett stort och starkt rovjur som följer sina instinkter.

I rättssalen låter jag tankarna vandra. Jag tänker på serietidningarna jag läste som ung. På Fantomen och hans tama bengaliska bergsvarg Devil (en djurart som bara finns i fantasin, för övrigt). De var ett bra team, Devil och Fantomen. Jag tänker på filmen Dansar med vargar och hur. Kevin Costners rollfigur John Dunbar blir kompis med vargen Two Socks, vilket imponerar p traktens siouxindianer. Men utanför fiktionens värld kan jag inte påminna mig att jag någonsin sett en varg underordna sig en människas vilja.
/Ur Vargattacken

– Gåtan är: vad i helvete gjorde vargguiden Karolina helt själv där inne i varghägnet? Hur kan en människa ha som jobb att gå in ensam till åtta fullvuxna vargar, frågar sig Lars Berge som också under arbetets gång ställt sig allt mer undrande till Kolmårdens tidigare turistattraktion ”Närkontakt varg”.  Persbrandt, Zlatan, Kungen … Alla har de varit inne i hägnet och gosat med vargar under de flera årtionden som detta var en av Kolmårdens största attraktioner.

– Att förvandla ett stort potent rovdjur till en tivoliattraktion är jättemärkligt, särskilt när man jämför med liknande verksamheter i världen. Det förblir den stora gåtan. Trots allt, trots all tillgänglig forskning, valde man ändå att gå vidare med den här metoden. Man märkte på rättegången att de ansåg sig ledande i världen på socialiserade vargar och därför kunde genomföra detta, säger Lars Berge.

Säkerhetsföreskrifter saknades

I domstolen slog man fast att den enskilt allvarligaste bristen vad gäller attacken var att vargguiden Karolina arbetade själv. Hade hon haft med en kollega hade attacken troligtvis inte skett. Dessutom saknade Kolmården vid tillfället säkerhetsföreskrifter för arbetet i varghägnen, det fanns inga reträttvägar. De anställda blev dessutom uppmuntrade att arbeta ensamma, att gå in till vargen för att bygga relationer.

– Om man zoomar ut så var det en bidragande orsak till att hon var där – det fanns idéer om att människan skulle ”tala vargarnas språk”, bete sig som en varg, bli som en vargledare i flocken. Jag inte hittat något tydligt svar på var den idén kommer ifrån, säger Lars Berge.

För en enkel slutsats blir: den som är del av en vargflock kan också råka ut för att en av vargarna attackerar för att kunna avancera i rang. Vilket enligt Lars Berge kan ha varit anledningen till att Karolina blev anfallen och dödad.

– De utelämnade den delen i sin teori – att en ledare i vargflocken ständigt blir utmanad och att hela flocken kan gå till anfall. Man underskattade möjligheten.

Vargen har gått från ond till snäll – som Vargen i Bamse

Arbetet med boken blev med tiden mer och mer omfattande. Till slut kom den att handla om det svenska samhällets utveckling i stort, och hur vår inställning till vargen förändrats genom åren.

– På 1970-talet fanns en dröm om människor och vilda djur, att vi skulle kunna leva i harmoni.  Det var till och med en kvinna som fått köpa en varg av en djurpark och bodde med den i sin etta tills hyresvärden reagerade. Många tog då parti för henne och hennes rätt att få leva med en vild varg.

Vargen gick från att vara ond och farlig till att vara missförstådd och snäll. Som Vargen i Bamse.

– Sveriges nationalberättelse är resan från fattig jordbruksnation till ett av världens rikaste industrisamhällen – och vargen är inordnad i den berättelsen. Därför var det så viktigt för oss att ta avstånd från det gamla vidskepliga Sverige efter rekordåren på 1970-talet, berättar Lars Berge.

Berättelsen om att vilja vända ryggen mot det förgångna är starkare än berättelsen om biologin. Det spelade ingen roll hur vargen är, det var så viktigt att lämna det gamla bakom sig, komma bart från vidskepligheten om varg. En ny berättelse om vargen trädde fram under 1980-talet, fast den bröt mot alla erfarenheter och logik.

– Det är otroligt fascinerande hur utopisk vår strävan efter ett grönt folkhem varit, att djuret vi fruktat och hatat i alla tider skulle tas in i hemmet, säger Lars Berge.

Vargen är alltid densamma, det är vi som förändras

För vargen är som sagt – en varg. Den har inga åsikter, den gör saker som sparar energi, är byggd för kamp och överlevnad. Även om vargen i djurparken självklart har mycket lite med vilda vargar att göra. Djurparkens personal bestämmer över dem.

– Jag ser Kolmården för vad det är: ett tivoli med djur. Jag åker gärna dit och åker berg- och dalbana och kollar på lejon. Men har inga föreställningar om att detta är livet i det vilda.

Intresset för hans bok har varit enormt – engagemanget för vargen är stort ute i samhället och åsikterna är starka åt båda håll.

– Många människor har visat sig negativa till djurparken som fenomen, det förvånade mig lite.

I alla andra fall jag läst om där djurparksvargar gått till attack mot människor har vargarna omedelbart avlivats. Inte på Kolmården, Ingen går längre in till vargarna. De får istället köttbitar inkastade till sig över staketet.
/Ur Vargattacken

Köp boken här

Köp boken här

Fakta

  • Vem:

    Lars Berge

  • Född:

    1974

  • Gör:

    Journalist, dokumentärfilmare, och författaren

  • Böcker:

    Kontorsninja (2013), Bullerbysyndromet (2015), Den arkiverade vreden – en e-singel ur Granta #7 (2016), Svinn (2016), medförfattare i Om döden (2017)

  • Aktuell:

    Med reportgageboken Vargattacken

Missa inget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En sida till? Fortsätt läs!