/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2018%2F11%2Faednan-linnea-axelsson.jpg)
Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet ÆDNAN, skrivet av Linnea Axelsson, berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Här kan du läsa inledningen.
Ædnan
I
Nattlägret vid Gobmejávri. Vårvintern 1913 (Ber-Joná)
Rösten
skålar som minnet
kupar
jag dricker ditt hår
och svävar
–
Bland fjällen
som födde oss
tvinnar oss samman
din kropp och min
–
Fingrarna trevar
och hjärtat
hoar
–
Här där jag
vandrar
–
Det löper ett betesland
från skogarnas snö
till blåsande kusten
–
Där krafsar min hjord
och för oss från
land till land
lirkar mig ur
dina armar
Ensam
bland lavarna
II
Två födslar. Två söner
(Ber-Joná)
En salt havsvind lindade
upp dina mörka lockar
Det var i sommarlandet
vid nordnorska kusten
–
Vinden lekte
svalkande
bland pälsstråna
Myggorna
blåstes bort
innan de hann
stinga
–
Renen
skakade slött
sin krona
nöjd hemma i trivsellandet
–
Öns sluttning
en grönskande kudde
där havet svävar
och silverbroschen
från torget
fästes vid din sjal
–
I kalvarnas ben
spratt framtiden
ovisst
än åt ena hållet
än åt det andra
Då makade sig
havsdjupet
tyst tillrätta:
omsorgsfullt lugnt
och dolskt
–
På flyttning
mot vinterlandet
över glödande
höstbetesmarker
skulle du föda
våra söner
–
Två födslar
två söner
Aslat med hårkransen
svart som sot
tät som renarnas päls
–
Lyhörda fingrar
som kände
familjens märke
skuret i renörat
–
Men den där Nila
Bara vågorna
förnam han
Blåsvart brungrumliga
förblev Nilas ögon:
Ett spädbarns beslöjade
djupt lyssnande blick
–
Kring den blicken
var ett ansikte slaget
–
Likt en skål
som aldrig tycktes
ansträngas av
eller ens kännas vid
sitt innehåll
Stora bitar
täljdes
från vår renhjords
livslopp
Nilas svaghet
gnagde mig
in på bara benet
–
Klösande känslor
tog mig
som sitt hem:
Motvilja
stolthet
skam
Du sa att pojken tillhörde
ett känsligare släkte
som bara tagit
människodrag
Och jag såg något listigt
ge sig tillkänna
–
I den pojkmunnens
gåtfulla hälsningar
hans irriterande försök
att nå fram
–
Nej
Du sa att det var ett
ansikte som talade om
att han till större delen
var kvar i det glömda
som alla kommer från
–
Havet
helt enkelt
oöverskådligt
–
Då gav jag min dom:
En så svag
kan du inte dra med
dig på fjället
En sån lämnas
bland de bofasta
Den hyser man in
på gårdarna
hos svensken
–
Trätans grin
smetades över
våra ansikten
–
Folk gick undan
det låg tystnad i kåtan
Men det var förr
Sen gick du med Nila
i ett rep från midjan
–
Inte ett ord ville
komma över den
svagas läppar
–
För starkt var han
präglad av något
från andra sidan
slöjvattnet
där människan
spinner sin
upprinnelse
–
En stjärtfena eller
svansstump
som skulle ha fallit av
–
Han borde ha
simmat fram och vänt
sa jag den gången
–
Aldrig att han
kommer till nytta
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2018%2F11%2F9789100173647.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F01%2Fbockercitat_sajt.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F01%2Fbokmeme-sajt.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2022%2F01%2Fbooktok.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F01%2Fnoplotjustvibes_webb.png)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F01%2Flibrariancore-sajt.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.selmastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F01%2Fbooktok-filmer-ny.jpg)