Läs My Feldts varma julminne om mormor och hennes mjuka pepparkaka
Läs My Feldts varma julminne om mormor och hennes mjuka pepparkaka
Böckerna

Läs My Feldts varma julminne om mormor och hennes mjuka pepparkaka

Av: Utanprofil
Publicerad: 05 december 2018

My Feldts Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga är mer än en kokbok full av magiska recept. Den innehåller även vackra texter, minnen kopplade till dofter, smaker och personer. Läs ett utdrag om jul, mormor och mjuk pepparkaka.

Läs mer: My Feldt: ”Att läsa sig recept är som att läsa sig cykla!”

Vi sitter i köket, mormor och jag. Vid fönstret bredvid vrickepumpen som pumpar upp vatten från brunnen. Det är det enda stället i det oisolerade gamla huset där det finns rinnande vatten. Det smakar iskall rost och lite järn. Det är ganska kallt precis där vid fönstret, även om dubbelglasen är isatta. Jag älskar att titta ut genom dem, här och var finns det små bubblor i glaset, ojämnheter. Man kan undra, när man är sju år, hur bubblorna kom in i glaset.

My Feldt

Jag räknar frostflingorna som etsat sig fast på glasets utsida, det är som att de vill in. De kommer inte in, inte nu men så småningom, när natten kommer och vedspisen i köket brunnit ut, då tar sig kylan in och på morgonen kan man skrapa med naglarna i frostflingorna på köksfönstret. Mormor brukade lägga bomull mellan dubbelglasen, ovanpå la hon varannan tallkotte, varannan färgglatt ”s”; sådana där plastmanicklar man kan koppla ihop till långa halsband. Jag tyckte om att titta på dem. Jag brukade andas på rutan och dra ett ”s” med fingret, stirrade på det när det sakta försvann. Nästa gång jag andades på rutan kom det fram av sig själv.

Det var dags för kvällsfika, mormors mjuka pepparkaka. Alltid samma ljud, alltid samma känsla.

Jag frågade var älvorna hade tagit vägen? Mormor sa att det var för kallt för älvorna att dansa över åkrarna när snön hade lagt sig. Älvorna var dimman som smög fram genom skogen i skymningen, det virvlade alltid om dem. Tanken gjorde mig rädd samtidigt som det fanns en fascination och spänning i att inte riktigt veta om det var sant eller inte, det mormor sa.

My Feldt

Hennes röda lilla hus låg där skogen öppnade sig i en stor glänta och nu var allt vitt. På den turkosa kökssoffan satt vi, hon och jag, och tittade ut. Det kändes som mitt i natten fast det bara var sen kväll. Jag visste precis vart hon skulle när hon reste sig. Hon hakade av haspen till skafferiet. Det var den enda platsen i huset, förutom jordkällaren, att förvara mat i.
Det var kyligt där inne. Där hängde en rökt fårfiol i taket som vi karvade på ibland. Jag hörde hennes ansträngda andning när hon sträckte sig till översta hyllan där den silvriga plåtformen stod, prasslet från bakplåtspapperet och ljudet när hon skar upp kakan.

Det var dags för kvällsfika, mormors mjuka pepparkaka. Alltid samma ljud, alltid samma känsla. Hon pratade lite för sig själv där inne: ”Så ja, nu ska vi se …”
Det gnistrade av kylan ute, trädstammarna och grenarna glittrade och snön lyste helt ljusblå. Det var som att huset levde, det knarrade för varje steg och ljudet från vedspisarna sprakade i alla rum för att hålla kylan borta.

Jag har kvar plåtformen i min kökslåda. Det var bland det enda min mamma ville ha när mormor försvann och det var bland det enda jag ville ha när min mamma försvann.

Den mjuka pepparkakan doftade nejlika och kanel. Vi åt den, fast det var alldeles för sent. Mormor drack svart kaffe, kanske för att orka med att elda hela natten, kanske för att det var gott. Jag önskar jag kunde fråga henne nu varför hon drack kaffe så sent.

My Feldt

Känslan av en skiva mjuk pepparkaka med mormor kommer alltid att vara en av de mest djupt rotade i min kropp, om jag blundar kommer den tillbaka på en sekund. Ljudet av hennes andetag, kontrasten mellan den svala luften vid fönstret, värmen från spisarna och kylan från den iskalla vintern, den varma famnen och den lite raspiga rösten.

Jag har kvar plåtformen i min kökslåda. Det var bland det enda min mamma ville ha när mormor försvann och det var bland det enda jag ville ha när min mamma försvann. Man kan baka i den så många gånger, men det kommer aldrig att bli detsamma som stunderna med mormor vid fönstret i köket med det turkosa möblemanget.
Vi säger att minnen finns i dofter och smaker, jag vill påstå att de finns i kroppen, det är bara doften som utlöser dem. Det är i kroppen de etsar sig fast likt s:et på rutan och varje gång man andas mot det kommer s:et tillbaka.

Mormors mjuka pepparkaka

Här har ni det – mitt allra starkaste smakminne i originaltappning från 1935.

My Feldt mjuk pepparkaka

TILL 1 KAKA
100 g smör
3 g malen kanel
3 g malen ingefära
2 g malen nejlika
180 g vetemjöl
6 g bakpulver
100 g ägg (ca 2 st)
280 g strösocker
150 g mjölk, 3 %
smör och ströbröd till formen

GÖR SÅ HÄR
1. Värm ugnen till 160 grader med varmluftsfunktion.
2. Smörj en avlång ugnsform med smör och vänd i ströbröd eller klä med ett bakplåts- papper.
3. Smält smöret och blanda i de torra kryddorna. Låt dra i 15 minuter. Häll sedan i mjölken.
4. Blanda 100 gram mjöl och bakpulver i en bunke (spara 80 gram mjöl till senare).
5. Vispa ägg och socker tills det är pösigt och ljusnar i färgen.
6. Rör ihop mjölk- och smörblandningen tillsammans med mjöl och bakpulver med en visp. Rör till en jämn smet.
7. Vänd i äggvispet med en slickepott – var för- siktig så att luften inte slås ur smeten. Tillsätt resterande 80 gram mjöl med en slickepott.
8. Häll smeten i formen och grädda kakan i 40–50 minuter. Öppna inte ugnsluckan
för tidigt – då finns risken att kakan sjunker ihop. Känn försiktigt med en baksticka i mitten av kakan när du tror att den är färdig. Ta ut kakan och låt svalna i formen.

Foto: Linda Lomelino

KÖP BOKEN HÄR

KÖP BOKEN HÄR

En sida till? Fortsätt läs!

Crazy rich i Asien är en en galen roadtrip genom Singapores rikaste elit