Författaren Mattias Edvardsson raserar bilden av det idylliska villakvarteret

Det är något med grannar. De är så nära men ändå så långt bort. Vissa blir vänner för livet medan man knappt ser skymten av andra. En som fascinerats av grannskap är kriminalförfattaren Mattias Edvardsson. I hans nya spänningsroman Goda grannar får vi följa ett par som lämnat storstaden för en skånsk småstad. Det är ett tillsynes fridfullt och idylliskt villakvarter men allt eftersom de lär känna sina grannar kommer en känsla av obehag smygande.

– Det finns en bild av sådana här svenska villakvarter som gemytliga och trivsamma. Då är det min plikt som författare att rasera den bilden. Grannskapet fungerar lite som ett mikrokosmos, men det läskiga är att det kan vara oerhört svårt att fly om man hamnar i konflikt eller fara, säger han.

Mattias Edvardsson debuterade 2012 med boken Dit drömmar färdas för att dö. Sedan dess har han skrivit nio böcker, både för vuxna, ungdomar och barn.

– Jag har skrivit så länge jag kan minnas. Mina första manus skickade jag till förlag när jag gick på gymnasiet. Givetvis blev de refuserade, vilket jag skattar mig lycklig för idag.

Det stora genombrottet kom 2018 med spänningsromanen En helt vanlig familj. Boken, som handlar om en liten familj vars tillvaro raseras när deras tonårsdotter anklagas för mord och häktas, har sålt i nästan 200 000 exemplar och till 33 länder.

Hur har det varit?

– Ganska surrealistiskt. Att människor i USA och Ryssland läser min bok är svårt att ta in. Men det har också inneburit ett erkännande och en chans att få resa runt i världen och lära känna läsare och författare. För skrivandeprocessen har det däremot mest varit negativt. Plötsligt finns det helt andra förväntningar att leva upp till. 

Nu kommer alltså den efterlängtade uppföljaren. I Goda grannar får vi följa Mikael och Bianca som tillsammans med sina barn har flyttat till ett tillsynes idylliskt villaområde. Det verkar vara ett perfekt ställe för deras familj, men i takt med att de börjar lära känna grannarna så kommer en känsla av obehag smygande. När Bianca blir påkörd utanför huset tror man först att det är en tragisk olycka, men medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset så växer tvivlet bland polisen och i kvarteret. Precis som i En helt vanlig familj består boken av olika jag-berättelser och här får vi läsa om tiden innan och efter olyckan och ta del av både Mikaels och grannarna Jacquelines och Fabians perspektiv. 

Vad är det med den här berättartekniken som tilltalar dig? Hur är det att gå in i olika karaktärer på det sättet?

– Som författare är det lockande och befriande att ha flera olika karaktärer att mejsla sig in. Det är oerhört svårt att hålla intresset för en enda jag-berättare vid liv genom 400 sidor. Jag ser mig själv som en skådespelare som får spela tre helt olika roller på samma gång.

PS. Just nu läser vi Mattias Edvardssons Goda grannar i vår egen bokcirkel Kollektivet. Läs mer och gå med här!