”Det handlar om att inte veta hur man älskar när man aldrig varit älskad”

Romanen Vaken är en stark debut med ett stilsäkert och kreativt språk. Författaren, Mimmi Jensen Gellerhed, har skrivit en bok som passar utmärkt att diskutera i en bokcirkel eftersom huvudkaraktären är så komplex och svår att få grepp om. Mimmi har ett eget språk: det är kantigt, stakigt och hackigt. Det påminner om Karin Smirnoffs sätt att skriva men ändå skiljer de sig åt. Lite som att de skriver med samma genuina dialekt men med personliga röstlägen.

Vi träffas på Vetekatten, ett anrikt gammalt kafé på Kungsgatan i Stockholm för att prata om Vaken. Den handlar om Tess, som återvänder till sina barndomstrakter. Tess går sina egna vägar och kan kanske inte alltid läsa av sin omgivnings känslor eller tankar, eller var gränser går. Ingen vill ha henne tillbaka i byn men ingen vågar säga det till henne.

Hon är en obehaglig men spännande karaktär som det är väldigt svårt att få grepp om. Tycker man om henne eller är hon elak?

Jag funderade innan vårt möte på om jag skulle möta Tess eller Mimmi? Om de är samma person? Men jag känner genast att Mimmi inte är Tess. Mimmi känns empatisk och har en nyfiken blick. Hon är lugn och känns väldigt trygg i sig själv. Om Tess känns obehaglig känns Mimmi varm och vänlig. Hon visar att hon är intresserad av den hon samtalar med och tar nyfiket in omgivningen, ungefär totala motsatsen till sin karaktär Tess.

Kanske är det därför Tess känns så trovärdig, för att hon är så motsatt till Mimmi. Det är lättare att karva fram en karaktär som både är obehaglig och skakig utan att känna att man blottar sina egna svagheter och tillkortakommanden.

Varför gav du henne namnet Tess?

– Med mig och namn så poppar det bara upp när jag börjar skriva. Det föll bra på läppen och så tyckte jag Tess passade, lite ”hårdcoolt”.

Hur skulle du beskriva boken?

– Det är en bok om utanförskap. Viljan att vara behövd men inte ha förmågan att ta sig in i ett sammanhang. Att inte veta hur man älskar när man aldrig varit älskad.

Hur mycket är taget från ditt eget liv i boken?

– Inga personer eller ens byn är från mitt egna liv. Jag är däremot uppvuxen i en liten by och tycker det är en intressant utgångspunkt. Det är något speciellt med en klunga hus och några få olika individer som har hamnat på samma plats.

Hur får du tid att skriva när du har familj och jobbar heltid?

– Jag prioriterar skrivandet helt enkelt. Det är viktigt för mig. Jag tittar inte på tv-serier och har en helig skrivkväll i veckan som jag aldrig ruckar på. Och jag skriver några timmar på helgen. Jag mår bra av att skriva.

Hur fick du idéen till boken?

– Jag ville skriva om en manipulativt gränsöverskridande person och en kärv relation i en by. Tess och Pelle dök upp när jag satte mig och skrev. Berättelsen skulle vara om Tess och hur hennes agerande får konsekvenser i en sluten by där rollerna är kvar sedan förr.

Vaken, bokens titel, hur kom den till?

– Från början hade jag en bild av att någon sprang ut på en is men ville inte att berättelsen skulle börja så. Jag skrev titeln Vaken från början, och när Tess väl började bete sig och utvecklas så förstod jag att man även behöver vara Vaken (andra betydelsen) när man är med henne.

Vad var roligast under arbetet?

– Tess har gjort som hon vill. Det är häftigt när en romanfigur tar sin plats (eller i det här fallet kräver sin plats). Det har varit roligt att försöka styra och jämka fram historien, att skriva en rå berättelse utan att boxa in mig mellan ramar.

Var hämtar du inspiration?

– Från allt omkring mig. Konstnärliga uttryck, som utställningar, teater, litteratur och konst är viktigt för mig. Det ger energi och vinklar. Men, framför allt människor och situationer i vardagen ger mig inspiration.

Har du något råd till andra som skriver?

– Sätt dig ner och sitt kvar tills du skriver något, det är bara att nöta. Ta skrivandet på allvar och skapa tiden som du inte ruckar på, då kommer omgivningen också förstå hur viktigt det här är för dig. Skaffa dig ett sammanhang med andra som är lika dedikerade för att kunna diskutera text, det ger mycket energi. Läs läs läs.

Nu när boken finns i bokhandeln saknar Mimmi samarbetet med att bearbeta och färdigställa texten innan den gick i tryck. Nu sitter hon och skriver på nya saker och hoppas på att få uppleva det snart igen.

Har du redan börjat skriva på något nytt?

– Jag skriver på ett manus och ”tjuvskriver” på ett till.