Vett och etikett med Magdalena Ribbing – 3 legendariska spaltsvar
Boktips

Vett och etikett med Magdalena Ribbing – 3 legendariska spaltsvar

I flera decennier hade Magdalena Ribbing (1940–2017) sin etikettfrågepalt i Dagens-Nyheter där hon bemötte både oroliga och arga personer. Nu kommer ”Vad skulle Ribbing sagt?” som är ett urval av texterna. Här är tre guldkorn hämtade ur boken!

Av: Johanna Stenius
Publicerad: 13 oktober 2020

I flera decennier hade Magdalena Ribbing (1940–2017) sin etikettfrågepalt i Dagens-Nyheter där hon bemötte både oroliga och arga personer. Nu kommer ”Vad skulle Ribbing sagt?” som är ett urval av texterna. Här är tre guldkorn hämtade ur boken!

1. Smulor i skägget

FRÅGA: Min dotter är student. Hon har vid några tillfällen konfronterats med att hennes skäggbeprydda manliga studiekamrater i samband med måltider råkar få matdetaljer i skäggväxten. Hon undrar hur hon ska förhålla sig till det eftersom hon (enligt de utsagor hon förmedlar till sin mamma) inte är nära bekant med dessa lite okoncentrerat förtärande manliga kurskamraterna. Säga något rakt ut eller låta de unga männen promenera runt med måltidsfragment tills de om aftonen synas av sin  familj eller får insikt om det hela i spegeln. Säg mig den som vet!

SVAR: Vänligt och rätt av din dotter – hon kommer att tackas för sin omtänksamhet så snart hennes studiekamrater förstår detta. Hon har tvåhygglighetsalternativ: att fånga skäggsmularens blick och då snabbt peka mot sin egen haka med ett finger som hon gör en liten borstande gest med, därmed antydandes att ”gör så här, du har matrester i skägget”. Flertalet personer inser vad gesten betyder. Det andra alternativet är att hon tar fram en ren pappersnäsduk och mycket diskret ger den till den stackare som har dillfransar, lössläppta räkor, kanelbullar eller annat i skägget. Att bara låta dessa otillhörigheter vara där de är gör ingen glad, särskilt inte skäggsmularen som när han inser att han har gått omkring med ett litet skafferi i sitt stolta skägg kan gripas av kraftigt obehag. För några år sedan kom en fråga från en skäggförsedd semmelälskare som undrade hur han skulle få i sig semlorna utan att kladda ner sitt skägg. Ät semlan med hjälp av kniv och gaffel svarade jag, till ett antal kommentatorers förnöjelse, de fick ju en god anledning, ansåg de, att håna mig – äta semla med gaffel! löjliga överklassfasoner! Diskussionen i kommentarsfältet mynnade så småningom ut i att mitt förslag var det enda möjliga i skägglägen. Det går helt enkelt inte att få i sig en semla på annat sätt om man vill undvika kladd i skägget. Alternativet är i så fall att äta semlan i ensamhet och därefter tvätta skägget. Eller hålla sig slätrakad.

2. Kyrkhatt?

FRÅGA: Vid ett besök i Stockholm nyligen var jag och tittade på Kungliga Slottet och jag besökte även Slottskyrkan. Vid tillfället var det varmt och soligt och jag hade matchat min sommarklänning med en fin hatt som jag, till min förtjusning, hittat på sommarrean på NK:s Hattbar ett par dagar tidigare. När jag stigit in i kyrkan kom dock kyrkvärden fram till mig och bad mig ta av hatten. Jag har bott i England i många år och där är det vanligt med hatt på kvinnor i kyrkan och jag trodde att det var accepterat även i Sverige. Jag gjorde naturligtvis som jag blev ombedd och tog av mig hatten, men jag blev lite förvånad och även generad över tillrättavisningen och undrar lite oroligt om jag har gjort fel i alla år då jag burit hatt i kyrkan?

SVAR: Intressant missförstånd! Kyrkvärden var antagligen tillsagd att uppmana besökarna att ta av hatten i kyrkan, men visste inte att detta enbart gäller män, som ska vara barhuvade i kyrkan. Kvinnor ska snarare ha hatt än vara barhuvade i kyrkor. Förr hade kvinnor alltid något på huvudet i kyrkan och fortfarande är det mycket vanligt för att inte säga viktigt att kvinnor har en huvudbonad av något slag i kyrkor såsom i Storbritannien och i katolska länder. Du har sannerligen inte gjort fel, men kyrkvärden behöver informeras om rådande normer. Jag kan tänka mig en enda orsak till att en kvinna ska ta av hatten i en kyrka, och det är att den är så enormt stor så att den skymmer möjligheten för andra besökare att se det som finns att beskåda, eller är så kreerad att den kan skada något i kyrkorummet.

3. Bussbestyr

FRÅGA: Ibland ser man kvinnor som sitter och sminkar sig på bussen. Själv störs jag av det. Jag tycker att sådant bör ha klarats av hemma på toaletten och oroar mig dessutom för att de ska få pensel eller dylikt i ögat om bussen måste tvärbromsas. Att borsta håret på bussen kan ju också medföra att andra får hårstrån på sig. Jag trodde inte att sådant var accepterat förrän jag såg en reklam på SL-bussens display om möjligheten att använda eluttag för dator med mera, där det också fanns en bild av en kvinna som använde hårtork. Det tycks alltså som om ansvariga på SL tycker att toalettbestyr passar ombord på bussen. Är sådant lämpligt eller förenligt med hur man bör bete sig? Vad gör man som medpassagerare – kan man säga något(!) eller bara sätta sig någon annanstans?

SVAR: Ämnet har varit uppe ett par gånger i min spalt, och det verkar som om det finns två läger. Ett tycker att restiden är ett utmärkt tillfälle att sminka sig, äta frukost, fixa med håret (och för den delen prata ljudligt i mobilen respektive spela musik så att andra störs). Det andra lägret tycker liksom du (och jag) att sådant får man ägna sig åt på andra ställen än i kollektivtrafiken. Jag har inte sett att SL rekommenderar hårtork för bussresenärer, men finns sådan reklam på allvar är det absurt, av flera skäl. Svaret på din fråga om det är lämpligt är alltså nej. Medpassagerare kan knappast hindra detta beteende, men kan absolut i vänlig ton säga till den hårborstande eller ögonsminkande att det första är störande, det andra riskabelt. Enklast är nog ändå att med ett diskret ögonbläng flytta sig till annan plats.

Vad skulle Ribbing sagt?

Vad skulle Ribbing sagt?

Magdalena Ribbing
Inbunden
Köp boken
INTERVJUER, TÄVLINGAR OCH ERBJUDANDEN FRÅN ADLIBRIS OCH BOOKBEAT, MEN FRAMFÖR ALLT – MASSOR AV BOKTIPS!

Prenumerera på Selmas boktips

Ja tack, jag vill gärna prenumerera på SelmaStories nyhetsbrev. Här kan du läsa hur vi hanterar dina personuppgifter.

En sida till? Fortsätt läs!