Gunnar Bolin: "En nazistisk farbror agade min pappa dagligen" | Selma Stories
Gunnar Bolin:
Artiklar

Gunnar Bolin: "En nazistisk farbror agade min pappa dagligen"

Under 228 år har juvelerarhuset W.A. Bolin varit hovjuvelerare åt fem ryska tsarer och tre svenska kungar. Gunnar Bolins släktsaga är unik, och i den nya boken Hovjuvelerarens barn tecknar han ett fängslande porträtt av sin släkt under några decennier av 1900-talet.

Av: Elsa Sjögren
Fotograf: Fredrik Hjerling
Publicerad: 16 september 2019

Under 228 år har juvelerarhuset W.A. Bolin varit hovjuvelerare åt fem ryska tsarer och tre svenska kungar. Gunnar Bolins släktsaga är unik, och i den nya boken Hovjuvelerarens barn tecknar han ett fängslande porträtt av sin släkt under några decennier av 1900-talet.

Med hjälp av en stor mängd brev från släkt och vänner berättar Gunnar Bolin om levnadsöden och 1900-talets stora politiska händelser som påverkar oss än idag. Han tar oss tillbaka ända till 1831 när den svenska sjökaptenen, redaren och köpmannen Jonas Wilhelm Bolin går under i ett skeppsbrott. För att hitta en försörjning reser en av sönerna till Ryssland och St Petersburg. Fler släktingar ansluter och mot slutet av 1800-talet föds juvelerarhuset Bolin & Jahn, som senare blir till W.A. Bolin. De blir hovjuvelerare åt den ryska tsaren och förser snart Europas aristokrati med vackra, otroligt värdefulla juvelsmycken.

Men det är inte bara juvelerarhusets storhetstid i Ryssland som ges uppmärksamhet i Gunnar Bolins släktsaga. Vi får även läsa om farmoderns flytt till Österrike och giftermålet med en ung, österrikisk socialist, när farfaderns fängslades av den fascistiska regeringen i Österrike och pappans tid i tyska armén. Det är ett myllrande persongalleri med livsöden och historier som sträcker sig över hela kontinenten.

Varför ville du skriva den här boken?
— Jag hade länge sysslat med min fars och kanske framförallt min farmor och farfars historia i Österrike. Jag gjorde radioprogram om landet och vävde in släkten. Min farfar var socialdemokratisk politiker som fängslades under den ganska okända fascistiska regimen i Österrike.

Berätta om när du hittade breven första gången, hur reagerade du?
— Så en dag när jag rotade igenom ett skåp på familjens sommarställe (som f.ö. spelar en viss roll i boken) så hittade jag brev från min farmor till sin mamma från 20- och 30-talet. De var så öppna och ärliga att en dörr öppnades på vid gavel till dessa decennier när farmor bildade familj med en idealistisk socialist i en liten stad söder om Wien och familjen Bolin i Stockholm kämpade för att den stolta hovjuvelerarfirman skulle överleva depressionen.

Småryds villa, 20-talet. Foto: privat

Småryds villa, 20-talet. Foto: privat

Var det något som förvånade dig under arbetet med boken och researchen?
— Jag rördes av min farmors hemlängtan och känsla av främlingsskap i Österrike, och av min pappas fem år som inneboende hos en nazistisk farbror som agade honom dagligen.

Var det någon släktings historia som fängslade dig extra mycket?
— Egentligen är det myllret av människor som befolkade mina somrar, alla dessa tanter som satt i sina solstolar och bar på minnen av krig, revolutioner och landsflykt. Något jag inte hade en aning om som barn. Jag tyckte mest att det var jobbigt med alla dessa främmande språk och brutna svenska.

Födelsedagsfirande för Maria (Babi) med sina fem barn, Småryd 1930. Foto: privat

Födelsedagsfirande för Maria (Babi) med sina fem barn, Småryd 1930. Foto: privat

Köp boken på Adlibris

Köp boken på Adlibris

En sida till? Fortsätt läs!