Mannerheim – vem var han?
Mannerheim – vem var han?
Artiklar

Mannerheim – vem var han?

Av: Elsa Gellermark
Publicerad: 04 december 2017

Friherre, fältmarskalk och president. Överbefälhavare, officer åt ryska tsaren och spion i Kina. Carl Gustaf Mannerheim hann under sitt liv med mer än de flesta – däribland att rädda Finland inte bara en, utan tre gånger. Herman Lindqvist tecknar ett mångsidigt porträtt i den nya biografin Mannerheim. Men ha ingen panik om du inte hinner läsa ut den till självständighetsdagen den 6 december! Här ger vi dig: Mannerheim för dummies.

Carl Gustaf Mannerheim föddes 1867 in i en välbärgad adlig familj. Han växte upp tillsammans med sina sex syskon med tjänare och ett hundratal anställda på godset Villnäs.

Men Mannerheims far Carl Robert slarvade bort familjens förmögenhet på dåliga affärer och spel och när det stod klart att pengarna var slut, lämnade han landet med sin älskarinna.
Mannerheims mor Hélène sägs aldrig ha återhämtat sig efter chocken. Hon levde med skammen, blev utfryst och dog ett par år därefter.

1917 blev ett avgörande år för Mannerheim och för hela Finland. Efter att ha levt ett helt yrkesverksamt liv utomlands kom Mannerheim som femtioåring tillbaka till hemlandet. Ryska armen var i upplösning och Finland stod inför ett inbördeskrig mellan ”de röda”(arbetarrörelsen) och ”de vita” (borgarna). Mannerheim slogs på de vitas sida och tryggade Finlands självständighet.

När Sovjet anföll Finland 1939 var Mannerheim 72 år, och blev återigen överbefälhavare för att försvara Finlands självständighet.  Vid krigsslutet valdes han till president men avgick redan efter ett halvår. Han kände sig gammal och sjuk, var förklaringen.

När Mannerheim begravdes i Helsingfors 1951 blev det landssorg. Den finska befolkningen gick man ur huse för att sluta upp kring begravningskortegen. Över 30 000 människor kom till Storkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) för att få ta ett sista avsked vid kistan.

På Mannerheimplatsen i Helsingfors står Mannerheims ryttarstaty som en påminnelse om landsfaderns arv.


Mannerheims begravningsfölje i Helsingfors. Bild: Sotamuseo

Och för dig som vill stajla i dina Mannerheim-kunskaper kommer här lite kuriosa:

Mannerheim var under sin levnad mycket intresserad av hästar. I hans begravningsfölje gick därför hans sista häst Kate, med tom sadel, genom Helsingfors gator tillsammans med kortegen. Detta var Mannerheims egen önskan.

Mannerheim var en rutinernas man. Han sov alltid på en fältsäng, då han ansåg det vara välgörande och stärkande, och gick upp samma tid varje morgon: 7.01.

På sin 75-årsdag firades han med födelsedagslunch och Adolf Hitler kom på objudet besök. I en tågvagn några mil från ryska gränsen dinerade herrarna tillsammans med övriga födelsedagssällskapet. Trots att det var strängeligen förbjudet att spela in Hitlers privata samtal, lyckades en tekniker på finländska rundradion att slänga upp en mikrofon på en hatthylla. Resultatet är den enda inspelning som finns av Hitler då han talar inofficiellt. Samtalet kan man lyssna på i YLEs arkiv.

Av: Elsa Gellermark

Fakta

  • Vem:

    Herman Lindqvist, journalist, författare och historiker. Han föddes i Stockholm 1943, men växte upp i Helsingfors.

  • Aktuell:

    Med biografin Mannerheim – marsken, masken, myten. 2013 utkom han även med boken När Finland var Sverige om Sveriges och Finlands gemensamma historia.

En sida till? Fortsätt läs!