På Mosebacke torg i Stockholm står sedan 1945 en staty som heter ”Systrarna”. Skulpturen föreställer två kvinnor vars ryggar sitter ihop i ett marmorblock, och konstnären var inspirerad av en verklig händelse från 1911 där två tonårstjejer dränkte sig tillsammans. Deras kroppar hittades i Hammarby sjö, sammanbundna av ett tygstycke, och i avskedsbrevet som de lämnade efter sig stod att deras sista önskan var att få begravas i samma kista. Dubbelsjälvmordet fick stor uppmärksamhet. Det spekulerades i tidningar och när de begravdes en sensommardag i slutet av september var det närmare 10 000 personer som trängdes på gatorna kring kyrkogården för att få en skymt av ceremonin.
Det är om de verkliga personerna Lisa Ström och Lilly Sundberg som Mian Lodalen skriver i sin nya kärleksroman. Boken är den första delen i en trilogi som skildrar homosexuellas livsvillkor i Sverige under ett halvt sekel, och i Lisa och Lilly får vi läsa om de sextonåriga arbetarkvinnornas förbjudna förälskelse i Stockholm i början 1900-talet. Romanen skildrar deras sista år i livet; från första gången deras blickar möts på en hemlig dans i Årstaviken till dagen då de fyller sina kjolfickor med stenar och dränker sig tillsammans i Hammarby sjö.
– Jag hörde talas om den här historien när jag satt på Kungliga biblioteket och gjorde research för en annan historisk roman. I en bok som jag bläddrade i fanns en text av Per Anders Fogelström där han skrev om det här dubbelsjälvmordet i Hammarby sjö. Det spekulerades i att de var förälskade i två män och att anledningen till att de tagit sina liv var att de var oönskat gravida. Att kvinnor har begått självmord på grund av oönskade graviditeter har förstås förekommit historiskt – men att de skulle ha gjort det tillsammans tyckte jag var konstigt. Det väckte min nyfikenhet, och fick mig att börja gräva i den här historien, berättar hon.