Trude Marstein är norska författarstjärnan som skriver smärtsamt nära sanningen

Trude Martsein skriver nära verkligheten och sanningen, kanske lite för nära för att du som läsare ska känna dig helt bekväm. Författaren debuterade som 25-åring 1998 med Sterk sult, plutselig kvalme, kort därefter tilldelades hon Tarjei Vesaas debutantpris. Sedan dess har lovorden och priserna avlöst varandra, och 2007 mottog hon PO Enquistpriset.

I Marsteins Jag hade så mycket följer vi Monika och hennes familj från början av 1970-talet till våren 2018. Där hennes systrar väljer trygghet och stabilitet drivs Monika av en längtan efter frihet. Hon vill alltid ha mer, söker ständigt något nytt. Hon byter ständigt karriär, livsstil och relation. Hon har genom åren relationer med Roar, Tollef, Øystein, Geir, Trond Henrik och Lars. Hon får en dotter som blir ett besvärligt barn och en ännu mer besvärlig tonåring. När vi träffar Monika i 50-årsåldern ställer hon sig frågan: Vad för slags liv har jag levt?

Läs mer: Läs en norsk författare i sommar! Här är böckerna du inte får missa

Romanen är Marsteins sjätte, och den tredje som översatts till svenska. Den har hyllats av de norska kritikerna och nominerades till Bragepriset 2018. Norska VG skriver i sin recension:

”Jag hade så mycket är förmodligen Marsteins mest tillgängliga roman hittills, ett intensivt, borrande familjedrama som sträcker sig över fem årtionden. Det är en uppslukande läsupplevelse som inte väjer för svåra, inflammerade frågor, med en huvudperson som både framkallar sympati och irritation.”

Trude Martsein var senast aktuell 2014 med Hem till mig, en berättelse om en familjekär men notoriskt otrogen läkare. Romanen hyllades av kritikerna — såväl norska som svenska. I en intervju med Aftonbladet berättade hon då att det hon skriver ska kännas sant, och att det är detaljerna i ett till synes trivialt liv som intresserar henne.

– I de flesta böcker och filmer går karaktärerna igenom förändringar och det sker en utveckling, men jag är inte intresserad av det. Ett liv ser inte ut så i verkligheten. Jag tycker om stillestånd.