Conny Palmkvists författarskap har blivit otroligt hyllat och tilldelats många priser och stipendier och när man läser Sundets röda nejlikor är det inte svårt att förstå varför. Historien är gripande, men det är också det starka och målande språket som totalt fångar läsaren.
Boken berättar om en grupp danska män- en journalist, en polis, en polisassistent och en bokbindare som bestämde sig för att starta en motståndsrörelse, Helsingörs syklubb, och tillsammans med svenska säkerhetspoliser riskerade de sina egna liv för att rädda tusentals andra.
Hur uppkom den så kallade ”syklubben” egentligen?
– De här männen var inte ett gammalt kompisgäng. De hade sina arbetsplatser i en slags cirkel där de befann sig nära varandra, just när det började hetta till.
Conny berättar att det inte endast var ideologiska skäl till de danska männens hjälteinsatser, de var även förbannade. Tyskarna hade ockuperat Danmark men ända fram till hösten 1943 var det, som det kallades, en fredsockupation. Tyskarna hade inte så mycket soldater i landet och samarbetade med den danska regeringen. Regeringen försökte undvika bråk med de tyska soldaterna, men för befolkningen byggdes det upp ett hat och en motståndskänsla. Det var ur frustrationen mot sin egen regering och ett intensivt hat mot tyskarna som Helsingörs syklubb bildades. Namnet uppkom för att de behövde dölja vad de gjorde, så de fick det att framstå som deras fruars syklubb.
Hur väcktes intresset för just den här händelsen?
– Jag var bara runt elva, tolv år när jag började skriva om Raoul Wallenberg. Jag vet inte riktigt varför, det var väl någon typ av identifikationsprocess. Så intresset har hängt med länge. Men intresset för just det här ämnet uppkom när jag träffade min vän Merete som berättade om att hennes pappa hade blivit skjuten i magen av Gestapo.
Meretes pappa hette Thormod Larsen, och det är med honom som historien om syklubben tar sin början. Thormods omfattande anteckningar är en stor anledning till att berättelsen har bevarats.
En av de andra huvudpersonerna är syklubbens skeppare Erling Kjaer, som fick smeknamnet den röda nejlikan. Trots sin extrema sjösjuka åkte han med stort mod över sundet i en liten motorbåt hundratals gånger. Vi får även möta ett Sverige som tar emot flyktingar med öppna armar. Första gången Kjær kom iland i Sverige möttes han av svenska soldater. Men istället för att bli arresterad fördes han till den hemliga säkerhetstjänsten, som då delade lokal med stadens råttgiftsförråd, och där startade samarbetet för att hjälpa de i nöd.
Männen lyckades rädda nästan 1500 människor. Genom sitt agerande fick nejlikorna en otroligt stor inverkan på många människor. Inte bara på de flyktingar som de hjälpte över Öresund, utan även på deras barn och generationer efter det. De hjälpte familjer att återförenas, och de som fortfarande lever minns männen ännu idag. En av de är Benni Korzen, vars starka historia man får följa i boken, och som Conny har kontakt med nästan varje vecka.