Han är det franska underbarnet som tog hela litteraturvärlden med storm när han bokdebuterade med Göra sig kvitt Eddy Bellegueule. Édouard Louis var 22 år gammal när den självbiografiska romanen kom ut i Frankrike 2014. I boken berättar han om Eddy Bellegueule, Louis namn innan han i vuxen ålder bytte det, och hans uppväxt i en hård bruksort i norra Frankrike där familjen lever på existensminimum, super och förstör sina kroppar på traktens fabrik. Louis sticker ut från mängden, han är en lite för feminin pojke som pratar med gäll röst och viftar på armarna. I skolan mobbas han skoningslöst.

Publiceringen orsakade stor uppståndelse i Frankrike och hemstadens invånare, som knappast skildrades i ett smickrande ljus, kritiserade författaren i pressen. I en intervju med Arbetarbladet från 2015 berättar Louis om kritiken:
”I Frankrike har vissa kritiserat mig för att jag inte hyllar arbetarklassen, eller min barndomsmiljö. Men för mig är det inte samma sak att försvara någon som att hylla någon. Rättvisa är inte samma sak som kärlek. Jag vill vara rättvis mot min barndoms värld, men det betyder inte att jag måste älska den. Man kan vara rättvis utan att älska. Jag ville visa fattigdomen och våldet, men det finns också en komplexitet, ögonblick av ömhet”, säger han till tidningen.

Det autofiktiva berättandet har fortsatt i de efterföljande romanerna. Våldets historia från 2016 (på svenska 2018) berättar om när Louis utsattes för en våldtäkt och ett mordförsök och det våld som genomsyrar vårt samhälle. Genom att skriva om en man som utsätts för våldtäkt bröt han mot tabun och författaren kämpade med att bli trodd och förstådd av rättsväsendet.

Läs mer: 19 intellektuella böcker som utmanar läsaren

”När jag först började skriva Våldets historia insåg jag att det knappt fanns någon litteratur, filmer eller tal om manlig våldtäkt. Och när jag skrev om min egen våldtäkt hade jag svårt att säga det, att uttrycka det i ord”, säger han i en intervju med The Guardian.

Genom boken har han velat förstå våldet, utan att ursäkta förövaren.
”Jag vill skriva om våld. Jag tror att ju mer vi pratar om våld, desto mer kan vi omintetgöra det”.

Louis har återvänt till sin hemstad i norra Frankrike i flera romaner. En kvinnas frigörelse handlar om Louis mor, en kvinna som i många år levt i fattigdom, kuvad av männen i hennes närhet, och en dag slår sig fri. Vem dödade min far är en ursinnig anklagelseakt mot den franska staten och samhället som Louis menar förstört hans fars, och många andra människors, kropp och liv. Likt hans tidigare romaner är den konfrontativ och Louis skriver om det personliga med en sociologisk blick.
”Vem dödade min far är sanningen om politik och politiker, en fråga som bokstavligen handlar om liv och död. Vi vet att om du är en fabriksarbetare i Frankrike så har du en 50 procent högre risk att dö innan du är 55 jämfört med om du är en chef”, säger han i en intervju med The Guardian.

Den franska författaren är senast aktuell med Att förändras: en metod som tar vid där debutromanen slutade. Louis skildrar flytten till Paris och studierna på den prestigefyllda skolan École Normale Supérieure och hur han med hjälp av vänner och böcker uppfinner sig själv på nytt. Under hösten är han dessutom aktuell med teaterföreställningen Who killed my father, en monolog som baseras på boken med samma namn och kommer att spelas på Dramaten under Bergmanfestivalen i november.