För några år sedan satt Håkan Nesser i en morgonsoffa i tv och berättade att han närmade sig slutet på sin karriär. Han skulle avsluta sin storstadstrilogi med det som sedan blev Elva dagar i Berlin, skriva en sista storslagen roman och sedan ägna sig åt att odla tomater på Gotland. Riktigt så blev det inte.

– Jag trodde att jag skulle lägga av, men jag kan ju inte låta bli. Vad ska jag då göra? Jag kan ju inget annat. Ska jag bara läsa och mata hästar och gå ut med hund? Det kan vara så att jag bara skriver för byrålådan, bara jag får skriva en historia. Att få göra det alltså, säger han och pausar ett tag. Det är något nådefullt nästan. Jag tror inte att jag kan sluta alltså, sa författaren i en tidigare intervju med SelmaStories.

Genombrottet och verkligheten bakom Genesarets sjö

Håkan Nesser har varit aktiv som författare i 33 år och har för många länge känts som en alldeles självklar del av den svenska litteraturen. Nesser föddes i Kumla och jobbade som lärare i Uppsala innan han blev författare på heltid. Debuten kom 1988 med kärleksromanen Koreografen, men det var med kriminalromanen Det grovmaskiga nätet som det stora genombrottet kom. Boken belönades med Svenska Deckarakademins debutantpris 1993 och blev den första i en serie om kommissarie Van Veeteren. 15 år efter den sista boken om Van Veeteren fick han 2018 nytt liv i De vänsterhäntas förening, där han för första gången fick möta en annan känd Nesser-karaktär: inspektör Gunnar Barbarotti.

Uppväxtromanen Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö blev även den otroligt populär och uppmärksammad. Boken om 14-åriga Erik som tillbringar en sommar i Genesaret — en sommar som slutar i ett ouppklarat mord — är baserad på verkliga händelser. Håkan Nesser har själv fått tusentals brev om det, men hade lovat verklighetens ”Erik” att avslöja detaljerna kring mordet tidigast tio år efter bokens utgivning. 2008 infriade Nesser löftet och gav ut boken Sanningen i fallet Bertil Albertsson?, men frågan om vad som faktiskt hände vid Genesarets sjö engagerar och splittrar fortfarande läsarna.

Döden som en spegel för livet

Trots att han (delvis) har lämnat de renodlade kriminalromanerna bakom sig är döden ett ständigt återkommande tema.

— Om man inte skriver om döden, vad ska man då skriva om? Det finns inga bra böcker överhuvudtaget som inte har döden på något sätt som en spegel för livet. Det är grundförutsättningen att vi i döden ser våra liv allra tydligast. De människor som inte funderar över det här, de vet jag inte vad de funderar över egentligen, säger Nesser i ett avsnitt av Pocketpodden.

Nu är författaren aktuell med romanen Det kom ett brev från München. Den just under 400 sidor långa boken handlar om Ludvig Rute, en konstnär som bjuder hem sina släktingar till firande under jul för att berätta något viktigt. Under julnatten sker ett mord. Poliskommissarie Gunnar Barbarotti och hans sambo och kollega Eva Backman tar sig an fallet.

Våra favoritböcker av Håkan Nesser