Håkan Nesser kan inte sluta skriva (och tur är väl det)

För några år sedan satt Håkan Nesser i en morgonsoffa i tv och berättade att han närmade sig slutet på sin karriär. Han skulle avsluta sin storstadstrilogi med det som sedan blev Elva dagar i Berlin, skriva en sista storslagen roman och sedan ägna sig åt att odla tomater på Gotland. Riktigt så blev det inte.

– Jag trodde att jag skulle lägga av, men jag kan ju inte låta bli. Vad ska jag då göra? Jag kan ju inget annat. Ska jag bara läsa och mata hästar och gå ut med hund? Det kan vara så att jag bara skriver för byrålådan, bara jag får skriva en historia. Att få göra det alltså, säger han och pausar ett tag. Det är något nådefullt nästan. Jag tror inte att jag kan sluta alltså, sa författaren i en intervju med SelmaStories förra sommaren.

Genombrottet och verkligheten bakom Genesarets sjö

Håkan Nesser har varit aktiv som författare i 31 år och har för många länge känts som en alldeles självklar del av den svenska litteraturen. Nesser föddes i Kumla och jobbade som lärare i Uppsala innan han blev författare på heltid. Debuten kom 1988 med kärleksromanen Koreografen, men det var med kriminalromanen Det grovmaskiga nätet som det stora genombrottet kom. Boken belönades med Svenska Deckarakademins debutantpris 1993 och blev den första i en serie om kommissarie Van Veeteren. 15 år efter den sista boken om Van Veeteren fick han 2018 nytt liv i De vänsterhäntas förening, där han för första (och enda?) gången fick möta en annan känd Nesser-karaktär: inspektör Gunnar Barbarotti.

Uppväxtromanen Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö blev även den otroligt populär och uppmärksammad. Boken om 14-åriga Erik som tillbringar en sommar i Genesaret — en sommar som slutar i ett ouppklarat mord — är baserad på verkliga händelser. Håkan Nesser har själv fått tusentals brev om det, men hade lovat verklighetens ”Erik” att avslöja detaljerna kring mordet tidigast tio år efter bokens utgivning. 2008 infriade Nesser löftet och gav ut boken Sanningen i fallet Bertil Albertsson?, men frågan om vad som faktiskt hände vid Genesarets sjö engagerar och splittrar fortfarande läsarna.

Döden som en spegel för livet

Trots att han (delvis) har lämnat de renodlade kriminalromanerna bakom sig är döden ett ständigt återkommande tema.

— Om man inte skriver om döden, vad ska man då skriva om? Det finns inga bra böcker överhuvudtaget som inte har döden på något sätt som en spegel för livet. Det är grundförutsättningen att vi i döden ser våra liv allra tydligast. De människor som inte funderar över det här, de vet jag inte vad de funderar över egentligen, säger Nesser i ett avsnitt av Pocketpodden.

Nu är författaren aktuell med romanen Halvmördaren: Krönika över Adalbert Hanzon i nutid och dåtid författad av honom själv. Den 250 sidor långa boken handlar om Adalbert Hanzon, en överviktig och lätt alkoholiserad misantrop i 70-årsåldern som bestämmer sig för att skriva en krönika över sitt liv. Klart är att Håkan Nesser ännu inte är färdig med skrivandet.

Håkan Nessers mest kända böcker

1. Halvmördaren

Den senaste boken av Håkan Nesser handlar om Adalbert Hanzons, en överviktig och lätt alkoholiserad misantrop. Plötsligt gör sig det förflutna påmint. Och de enda som kan hjälpa honom att få veta vad som egentligen hände för nästan ett halvt sekel sedan är förtretligt nog hans småsinte granne (som vägrar trilla av pinn enbart för att reta Adalbert) – samt en pratglad halvkusin som försöker tvinga honom att börja motionera. Men nöden har ingen lag. A man’s gotta do what a man’s gotta do.

Boken finns här.

2. Van Veeteren-serien

Det grovmaskiga nätet blev Nessers genombrott 1993 och var starten på hans kanske mest kända bokserie. I tio böcker får vi läsa om kommissarie Van Veeteren och hans poliskollegor i den fiktiva och grådisiga europeiska staden Maardam. Flera av böckerna har belönats med priser och serien filmatiserades i början av 2000-talet med Sven Wollter i huvudrollen.

Böckerna finns här.

3. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö

Uppväxtromanen från 1998 är en av Nessers mest framgångsrika. Det är sommar i Närke i början av 1960-talet. Den 14-åriga Erik ska tillsammans med sin bror Henry tillbringa sommaren i Genesaret. Det börjar med sol, bad och nattliga utflykter för att länsa traktens tuggummiautomater. Det blir också en sommar då sexualiteten och dödens närhet gör sig påmind. Det här blir extra tydligt när Henry inleder ett förhållande med Ewa Kaludis, ett blont bombnedslag som under den gångna vårterminen varit pojkarnas vikarie och som kommit att förkroppsliga deras erotiska drömmar, givit dem en första inblick i vad livet har att erbjuda. Allt laddas upp, allt stegras tills det Fruktansvärda inträffar, en ödesdiger händelse som ska kasta långa skuggor över Genesaret och över staden på slätten, över Eriks framtid och de människor han älskar.

Boken finns här.

4. Barbarottisviten

I fem böcker får vi följa polismannen Gunnar Barbarotti i den fiktiva staden Kymlinge. Barbarotti utreder mordgåtor och försvinnanden samtidigt som han gärna filosoferar och grubblar om livet.

Böckerna finns här.

5. De vänsterhäntas förening

15 år efter den sista Van Veeteren-boken, och sex år sedan den sista Barbarotti-boken, möts nu de båda poliserna för första gången. Medan Marten Winckelstroop och Rejmus Fiste ännu går i Oosterby småskola bildar de De vänsterhäntas förening. Flera årtionden senare brinner ett gammalt pensionat ner till grunden och ett antal människor omkommer. Det ena hänger ihop med det andra, men det finns ingen kvar i livet som kan förklara hur. Nästan ingen.

En av Leif GW Perssons favoritböcker 2018!

Boken finns här.