5 svenska kivnnor som har förändrat våra liv | Selma Stories
5 svenska kvinnor som har förändrat våra liv (och som du inte hört talas om)
Författarna

5 svenska kvinnor som har förändrat våra liv (och som du inte hört talas om)

Historien är full av kvinnor som har åstadkommit otroliga saker — och som många av oss aldrig hört talas. Märkvärdiga svenska kvinnor av Lisbeth Larsson vill förändra det. Här uppmärksammar vi fem av de 200 kvinnor som medverkar i boken.

Av: Elsa Sjögren
Fotograf: Tekniska museet
Publicerad: 28 augusti 2019

Historien är full av kvinnor som har åstadkommit otroliga saker — och som många av oss aldrig hört talas. Märkvärdiga svenska kvinnor av Lisbeth Larsson vill förändra det. Här uppmärksammar vi fem av de 200 kvinnor som medverkar i boken.

Karolina Widerström

1856–1949

Foto: Stadsmuseet i Stockholm

Foto: Stadsmuseet i Stockholm

Karolina Widerström blev 1888 den första kvinnliga läkaren i Sverige. Hon specialiserade sig i gynekologi och öppnade 1889 en egen praktik i Stockholm. Hon fick genast massvis med patienter och upptäckte snabbt att många inte visste någonting om sina kroppar, sexualitet, fortplantning eller könssjukdomar. Därför såg hon det som sin uppgift att sprida kunskap om dessa frågor.

1896 publicerade Karolina Widerström i tidningen Idun artikeln Om menstruation och dess hygien. Artikeln chockerade läsarna och redaktionen var tvungna lugna upprörda läsare med löften om att tidskriftens läkarartiklar i framtiden skulle röra sig inom områden som ”i detta afseende ej ge någon anledning till betänkligheter”. Karolina Widerström kämpade även för prostituerade kvinnors rättigheter under en tid då prostitution var lagligt och menade att kvinnors svältlöner var en orsak till prostitution.

Missa inget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Anna-Britt Agnsäter

1915-2006

Anna-Britt Agnsäter var hushållslärare, chef för Kooperativa förbundets (KF) provkök och skrev den nyskapande Vår kokbok. På KF:s provkök jobbade hon mycket med att testa nya hel- och halvfabrikat. Hon tyckte att producenternas och handelns ansvar för livsmedlen sträckte sig ända fram till matbordet, därför var det viktigt med varudeklarationer. Efter en studieresa till USA började Anna-Britt Agnsäter testa nya sätt att tillaga mat, hon experimenterade med frysta livsmedel och pulvermixer. Hon var en av de som utvecklade den staplingsbara måttsatsen i plast som revolutionerade svensk matlagning och bestämde hur mycket en matsked och en tesked rymde.

1951 publicerades Vår kokbok där sättet att skriva recepten (riv, skala, skölj, osv) blev normen för hur man senare skrev recept. Dessutom var det nytt att mäta ingredienserna i volym snarare än vikt. Anna-Britt Agnsäter är också skaparen av matpyramiden som fick stor spridning världen över.

Läs mer: Lisbeth Larsson: ”De sprängde gränserna för det som ansågs vara lämpligt”

Elsa Andersson

1897–1922

Foto: Tekniska museet

Foto: Tekniska museet

Sveriges första kvinnliga flygare och fallskärmshoppare. Elsa Andersson var tidigt intresserad av maskiner och redskap och antogs 1919 som elev vid Thulins flygskola. 1920 fick hon sin flyglicens och lärde sig även senare att hoppa fallskärm. Hon gjorde sitt första riktiga fallskärmshopp på 700 meters höjd i Skåne, flera tusen människor kom för att se det. Hon började arbeta som uppvisningsflygare och fallskärmshoppare för Örebro flygkompani.

I januari 1922 anordna flygkompaniet en flygdag utanför Askersund, och Elsa Andersson var huvudnumret. Hon använde samma fallskärm som vi tidigare hopp, men den här gången gick någonting fel. Hon lyckades inte veckla ut fallskärmen förrän hon var 50 meter från marken och störtade mot sin död.

Sophie Sager

1825–1902

Foto: Stockholmskällan

Foto: Stockholmskällan

Sophie Sager drev under 1800-talet Sveriges första våldtäktsmål. Efter att ha blivit utsatt för våldtäktsförsök och misshandel av fanjunkare Gustaf Adolf Möller sökte hon upp en läkare som dokumenterade skadorna. Hon gjorde en polisanmälan och målet togs upp i rätten där den då 23-åriga Sophie Sager själv förde sin talan. Fallet fick stor uppmärksamhet i tidningarna och Möller dömdes skyldig och fick böta.

Fallet blev det första våldtäktsmålet i svensk rättshistoria och Sophie Sager engagerade sig senare i kvinnors rättigheter.

Alma Johansson

1881–1974

Foto: Riksarkivet

Foto: Riksarkivet

Alma Johansson var en svensk missionär som bevittnade folkmordet på armenierna i det osmanska Turkiet 1915. Hon spred sitt vittnesmål och tog hand om armenska barn som mist sina föräldrar.

Efter att hon studerat till barnmorska tjänstgjorde Alma Johansson mellan 1910 och 1915 i staden Musch. När våldet kom till staden lyckades hon rädda några armenska lärare och flickor från att bli mördade. Efter denna händelse tog hon sig ensam, och på häst, genom ett krigshärjat Turkiet för att lämna sitt vittnesmål om folkmordet i Konstantinopel. Tillsammans med andra vittnesmål trycktes hennes redogörelse i en rapport som blev en av de viktigaste källorna till folkmordet. Efter första världskrigets slut reste Alma Johansson tillbaka till Turkiet för att arbeta bland armenska flyktingar. I samband med minnesdagen för det armeniska folkmordet 24 april lägger svenskarmenier blommor vid hennes grav i Stockholm för att hedra hennes minne.

Läs mer i Märkvärdiga svenska kvinnor

Läs mer i Märkvärdiga svenska kvinnor

En sida till? Fortsätt läs!